Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Novgorod ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4739
No’vgorod—Nucleol.
4740
el. nyttja någon del av de förenade
rikenas område. England och Frankrike
utlovade att motstå ryska anspråk på svenskt
el. norskt område. N. upphörde
beträffande Norge 1907, beträffande Sverige 1908.
Jfr Nordsjö- och
östersjöavta-1 e n!
No’vgorod (N. v e 1 i’k i j = stora N.).
Stad i Ryssland vid Volkovs utlopp ur
Ilmen. N. (de sv. vikingarnas H ol m gå r d)
grundades av nordslaverna och kom 862
under Rurik. Under medeltiden var den en
jämförelsevis självständig republik och
Öst-Europas största och mest blomstrande
handelsstad. 1386 blev den tributskyldig
under Moskva och erövrades helt av dess
storfurste 1478. 1570 plundrades den av
Ivan IV, förlorade helt sin forna rikedom
och en stor del av sin befolkning och
nedsjönk till en obetydlig landsortsstad. En
del praktbyggnader finnas dock kvar.
33 000 inv. ”(1926).
Novia’l. Se Jespersen!
Novibazar [nå’vi-]. Stad i mell.
Jugoslavien, fordom huvudort i det turk,
förvaltningsområdet N. och ständigt föremål
för strider mellan Balkanstaterna.
Novi’s (lat. novi’cius = nykomling). På
prov antagen person, som söker inträde i
kloster.
No’vi Sad (tysk. Neusatz). Stad i n.
Jugoslavien, vid Donau, med stor frukt- och
spannmålshandel. 51 000 inv. (1929)
Novite’t (lat. no’vitas}. Bet. nyhet.
NovFtie (lat. novi’tius = nykomling).
Benämning på nybliven student vid Lunds
universitet, motsvarande Uppsalas r e c e
n-t i o r.
No’voje Vre’mja (rysk.). Bet. nya tiden;
nationalistisk-konservativ daglig tidning,
utgiven i Petersburg 1868—1917.
Novokai’n. Ersättningsmedel för kokain,
som användes vid lokalbedövning.
Novonikola’jevsk. Se Novosibirsk!
Novora’domsk. Stad i Polen vid Warthes
biflod Radanka. 19 000 inv. (1921).
NovorossPjk. Hamnstad i s, Ryssland
(Nord-Kaukasien), vid Svarta havet, den
viktigaste utförselhamnen för
Nord-Kaukasien. 68 000 inv. (1926).
NovosibFrsk (tidigare Novonikolajevsk,}.
Stad i Ryska Asien, huvudstad i Sibirien,
belägen vid Ob och Sibiriska banan, med
sågverk och spannmålshandel. 121 000 inv.
(1926).
Novotjerka’sk. Stad i s. Ryssland
(Nord-Kaukasien), n. ö. om Rostov, centrum för
spannmåls- och timmerexport. 62 000 inv.
(1926).
No’vum (t e s t a m e’n t u m) (lat.). Bet.
Nya Testamentet.
No’vus (lat.). Bet. ny. — N o v u s h
o’-m o, bet. ny människa; uppkomling.
Noyon [noajå’ii]. Stad i n. Frankrike
(dep. Oise), med en berömd domkyrka i
tidig gotisk stil, vilken liksom staden i
övrigt så gott som fullständigt förstördes
under världskriget.
N. P. Förk. för Notarius p u b 1
i-c u s.
N:r. Förk. för lat. nu’mero = nummer.
Nr. SI. J. Förk. för Norra
Södermanlands järnväg.
Nt. Kem. tecken för n i t o n.
N. T. O. Förk. för
Nationaltemp-larorden.
Nu’bien. Landområde i n. ö. Afrika,
omkring Nilens mellersta lopp. N. saknar
fasta gränser. Dess centrala delar
sammanfalla ung. med Nubiska öknen. Vid sidan
av nakna sandstensslätter förekomma dock
verkligt tropiska områden, med täta
skogar, rika beten och tätt befolkade
odlings-trakter.
Nucellus. Se Fröämne!
Nuckö. Halvö på Estlands västkust, vars
svenska, med ester starkt uppblandade
befolkning uppgår till omkr. 900 personer.
Socknen N. i sin helhet har omkr. 3 000
svenskar.
Nucleol. Detsamma som kärnkropp. Se
Cell!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
