Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Novgorod ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4741
Nu’cleus—Nure’ddin.
4742
Nu’cleus. Detsamma som cellkärna. Se
Cell!
Nudite’t (lat. nu’ditas). Bet. nakenhet,
ohöljd skildring.
Nudlar. Ett slags korta och tjocka
makaroner.
Nuevo Leån [nue’vo leå’n]. Stat i n,
Mexico.
Nu’ggets (eng.). Se Guld (spalt 2558!).
Nujo’l. Paraffinolja, använd som milt
avföringsmedel.
Nuklei’nsyror (lat. nu’clus = kärna).
Komplicerade organiska fosforhaltiga
syror, som innehålla dels en sockerart, dels
purin- el. pyrimidinbaser. Med äggvita ge
n. en fällning av n u kl e o p r o t ei’der.
N. förekomma framför allt i cellkärnan.
Nukleoprotei’der. Se Nukleinsyror,
Äggviteämnen!
NukuhPva. Den största av
Marquesas-öarna, ung. 2 ggr så stor som Hisingen.
Nu’lla di’es si’ne Ii’nea (lat.). Bet. »ingen
dag utan en rad (el. ett penseldrag)». Ett
uttryck som tillskrives den grek, målaren
Apelles.
Nullite’t (lat. nu’llus — ingen). Bet.
obetydlighet; ogiltighet; obetydlig person,
»nolla».
Nullitetsbesvär. överklagande av en
domstols utslag under åberopande av att
ett väsentligt rättegångsfel förekommit.
Jfr Rättsmedel!
Nu’ma PompPlius. Enl. sägnen Roms
andre konung, som införde romarnas
religiösa bruk.
Numedals-Laagen. Se Laagen 21
Numeri. Se Moseböckerna!
Nume’risk (lat. nu’mer os = antal tal).
Bet. med avseende på tal. —
Numeriskt värde, se Absolut tal!
Nu’merus, plur. n u’m e r i (lat.). Bet.
antal; språklig term för antal: si’ngularis =
ental och plu’ralis = flertal. Ex.:
singula-ris pluralis böcker.
Numerä’r (fransk, numéraire av lat.
nu’-merus). Bet. antal.
NumPdien (lat. Näml’dia). Forntida
landskap i n. Afrika, vid Medelhavet och v.
om det antika Kartago, ung. motsvarande
nuv. Algeriet.
Numismati’k (grek. no’misma i dess lat.
form numi’sma = mynt). Bet.
myntkunskap. — N u m i s m a’t i k e r, person som
sysslar med m. — Svenska n u m i
s-ma’tiska föreningen, bildad 1873,
publicerar Numismatiska meddelanden.
NummulPter (lat. nu’mmus = mynt och
grek. li’tos = sten). Fossilt
foraminifer-släkte, av vilket en del arter nådde ända
till 6 cm i diameter. Skal av n. finnas i
tertiärsystemets älsta delar.
Nunc est bibe’ndum (lat.). Bet. »nu skall
drickas»; citat fr. Horatius.
Nuneaton [nanPtn]. Stad i mell. England
(grevsk. Warwickshire), med
stenkolsgruvor och järnindustri. 42 000 inv. (1921).
Nunna. Kvinnlig medlem av ett kloster.
Nunnefjärilar (Lyma’ntria el. Psilu’ra).
Ett släkte Spinnar e. Vanliga
nunnan (Lyma’ntria mo’nacha) har vita,
svarttecknade framvingar och grå
bakvingar. Larverna leva av barr och
barrträds-skott, särsk. av gran, och n. är därför en
av våra värsta skadeinsekter. L ö
v-skogsnunnan [Lyma’ntria di’spar) är
större, hanen har mörkt gulgrå
framvingar, honan vita, bägge med svarta
tvärlinjer. Larverna leva på ek och videarter.
Nunneört. Sv. namn på Cory’dalis-arler.
Nuntie [nu’ntsie] (lat. nu’ntius =
sändebud). Påvligt sändebud.
Nu’olja el. N j u 1 j a. Fjäll s. v. om
Tor-neträsk vid Abisko, 1 199 m. ö. h. Genom
N., mellan Abisko och Björkliden, går
Sveriges längsta järnvägstunnel (1 100 m).
Nu’phar. Växtsläkte (fam.
Nymphcea’-cece) med stora, gula foderblad och små,
mörkgula kronblad. Sju arter i n.
halvklotets tempererade delar varav två finnas i
Sverige nämligen N. lu’teum (Gul
näckros) med stora och N. pu’milum
(Dvärgnäckros) med små blommor.
Nure’ddin. I »Tusen och en natts» saga
om Aladdin namn på en trollkarl med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
