Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nycander ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4753
Nyhammar—Nyklassici’sm.
4754
Norrlands trupper 1930. II. Anders
T h e o d o r N., f. 1890. Prof, i systematisk
teologi i Lund sedan 1924. Bl. hans skrifter
märkas Religiöst apriori (1921),
Religiositet och kristendom (1926) och. Den kristna
kärlekstanken genom tiderna (1930).
Nyhammar. Industriell anläggning i s.
Dalarna (Grangärde socken), omfattande
järnverk, mek. verkstad, sågverk m. m.
Nyhamns cellulosa a. b. Bolag i Essvik,
som driver sulfitmassefabrik i Nyhamn,
Väster norrlands län. Aktiekapital 2,5 mill.
kr., varav majoriteten äges av Svenska
Cellulosa a. b. Årstillverkning 23 000
ton sulfitmassa och 1,2 mill. 1. sulfitsprit.
N. grundades 1907.
Nyhem. 1. Socken i Jämtlands län
(Revsunds, Brunflo och Näs tingslag). 897 inv.
(1932).
Nyhumanism. Se Nyklassicism!
Ny illustrerad tidning. Veckotidskrift
utgiven i Stockholm 1865—1900, redigerad
av H. Wieselgren 1866—79.
Nyimpressionism. Se
Neoimpres-s i o n i s m!
Nyiregyhäza [nji’redjhasa]. Stad i ö.
Ungern, medelpunkt i ett vin- och
fruktodlande område. 51 000 inv. (1930).
Nykantiani’sm. Sammanfattande
benämning på filosofiska riktningar, vilka
framträtt vid mitten av 1800-talet och som sökt
återgå till Kants kunskapskritiska
metoder såsom reaktion mot dels den
föregående tidens romantiska spekulation, dels
den framväxande materialismen.
Karakteristiskt för n. är att tänkandet tillmätes
en stor roll inom kunskapsteorien. Som
grundare av n. betraktas F. A. Lange
och O. Liebmann (f. 1840, d. 1912).
Bland n:s olika riktningar märkas: 1.
Den av v. Helmholtz och Lange
representerade fysiologiska riktningen, som anser
den kantska kriticismen bekräftad av den
fysiologiska forskningen; 2. Den av
Liebmann företrädda metafysiska riktningen;
3. Den positivistiska riktningen, företrädd
av R i e h 1 (f. 1844); 4. Den
matematiskt-logiska riktningen, representerad av den
av C o h e n grundade Marburgsko-
1 a n, som låter tänkandet fullständigt
dominera inom kunskapen; 5. Den av bl. a.
Windelband företrädda
värdeteoreti-serande riktningen.
Nykarleby (fin. Uusikaarlepyy]. Stad i
v. Finland (Vasa län) med huvudsakligen
svensktalande befolkning. 1 300 inv. (1927).
Nykarleby älv. Se Lappo älv!
Nykil. Socken i Östergötlands län
(Val-kebo härad). 1 787 inv. (1932).
Nyklassici’sm el. n y a n t i k. En
kulturströmning inom senare delen av
1700-ta-let och början av 1800-talet, som yttrade
sig i en ny betydelsefull uppskattning av
antikens liv, konst och litteratur. N:s
antikuppfattning är bestämd dels av de
nyare arkeologiska och historiska
forskningarna, vilka bidrogo till att giva en
historiskt långt riktigare bild av den verkliga
antikens liv och föreställningsvärld än vad
den föregående tiden förmått, dels av en
strävan till idealisering av antiken, vilken
fått viktiga impulser bl. a. fr. Rousseaus
kritik av den moderna tiden. Den grekiska
kulturen, som man — i motsats till
franskklassicismen ■— bestämt särskiljer fr. den
mindre ursprungliga romerska, betraktas
som en fulländad produkt av ett under
gynnsamma yttre förhållanden levande
naturfolk, som bibehållit det naturliga
tillståndets renhet och naivitet; därför ha
grek, konst och litt. en naiv friskhet,
renhet och formfulländning, som göra dem
till ouppnåeliga ideal. Med en dylik
uppfattning se t. ex. engelsmannen W o o d på
Homeros’ verk, som han betonar vara
folkliga dikter, ej konstdikter, men framför
andra den berömde konsthistorikern
Winc-k e 1 m a n n på den grek, konsten, vars
»ädla enkelhet och lugna storhet» han
prisar såsom förebildlig; på samma sätt
resonerade Schiller över olikheterna
mellan antik och modern diktning. I Sverige
står Ehrensvärd på samma linje. N.
kom inom konsten och litt. att betyda en
strävan efter förenkling, »klassisk renhet»,
jämnmått, idealiserande stilisering såväl
till form som innehåll i bildgestaltning,
stilar, människoframställning, psykologi
m. m., medan däremot allt måleriskt,
bi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
