Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nykroppa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4755
Nykroppa järnverk—Nykterhetsrörelsen.
4756
sarrt, pittoreskt och. godtyckligt undveks.
N. alstrade på de flesta av kulturlivets
områden ett antiksvärmeri och en
antikefter-härmning, som särskilt starkt framträdde
i Frankrike efter revolutionen. — Inom
konsten betecknar n. en reaktion mot
rokokon och barocken, varvid en anknytning
till renässansens klassiska tradition ofta
äger rum. Särskilt karakteristiskt
framträder n. inom konsthantverket i de
franska Louis-seize och e m p i r e-stilarna,
motsv. de sv. gustavianska och
Karl J oh a n-stilarna. Bland
nyklassicistiska konstnärer märkas inom
skulpturen svensken Sergel, dansken T
hor-v a 1 d s e n och italienaren C a n o v a, och
inom måleriet de båda franska mästarna
David och Ingres. Den litterära n.,
särskilt i Tyskland ofta kallad n y h u m
a-n i s m, företrädes i Tyskland av L e
s-sing, Goethe, Schiller, Höide
r-1 i n m. fl., i Frankrike av A. C h é n i e r,
i England av K e a t s och S h e 11 e y och
i Sverige bl. a. av E h r e n s v ä r d och
Tegnér.
Nykroppa järnverk. Se Uddeholms
a. b.!
Nykterhetsfolkets dag. En av de sv.
nyk-terhetsorganisationerna sedan år 1925
högtidlighållen samlings- och propagandadag.
N. d. är förlagd till Kristi
himmelsfärdsdag.
Nykterhetslagstiftning. Se R u
s-dryckslagstiftning!
Nykter hetsnämnd. Kommunal
myndighet, införd genom 1913 års lag om
behandling av alkoholister. N. väljes i stad av
stadsfullmäktige, på landet av
kommunalfullmäktige el. kommunalstämma. Är ej
särskild n. tillsatt, tjänstgör
fattigvårds-styrelsen såsom sådan. N., vars befogenhet
är dels beslutande, dels kontrollerande el.
rådgivande, har numera uppgifter ej blott
enl. nyssnämnda lag utan även enl. 1917
års rusdrycksförsäljningsförordning och
1918 års förordningar ang. alkoholhaltiga
preparat och handel med skattefri sprit.
N. har således att söka återföra
alkoholister till nyktert leverne och vid behov
hemställa hos K. B. om deras internering,
vi
dare att besiktiga utskänkningsställen och
i övrigt övervaka det allmänna
nykterhets-tillståndet. När någon befinnes bruka
alkoholdrycker till uppenbar skada för sig
el. andra, äger n. förordna, att han skall
avstängas från utminutering under viss
tid, högst 3 år. Sådant beslut förutsätter
dock anmälan från närstående el.
myndighetsperson och kan överklagas hos K. B.
inom 30 dagar från delfåendet. Jfr
A1-koholistvård!
Nykterhetsorden Verdandi (förk. N. O.
V.). Nykterhetsorden, bildad 1896 genom
utbrytning ur Goodtemplarorden. Den 31
dec. 1931 hade orden 7 950 medl. i 234
avdelningar för äldre och 5 325 medl. i
avdelningar för yngre. N. är ansluten till
Socialistiska Nykterhetsinternationalen.
Tidning: »Verdandisten».
Nykterhetsrörelsen. Den moderna
organiserade n. är av amer. ursprung. 1826
bildades The American
Temperan-ce Society (Amerikanska
nykterhets-sällskapet), som under 1820—30-talen drev
en framgångsrik propaganda och även
utsände agenter till Europa.
I Sverige tillkom den första
nykterhetsföreningen 1830 efter amer. mönster och
på initiativ av överdirektören K. G. af
Forsell, som stiftade Stockholms
Måttlighetssällskap, i vilket
biskop J. O. Wallin blev ordf. Redan fr.
början uppstod meningsskiljaktighet
beträffande frågan absolutism och måttlighet,
och den absolutistiska minoriteten med
professor A. Retzius och Samuel Owen i
spetsen bröt sig snart ut och bildade
Kungsholms
nykterhetsförening. 1833 sände Amer.
nykterhetssäll-skapet en nykterhetsmissionär till Europa,
R. Baird, som 1836 kom till Sverige. Han
hade stor betydelse för bildandet av
Svenska
Nykterhetssällska-p e t 1837. Detta sällskap var
absolutistiskt i den tidens bemärkelse, d. v. s.
förkastade bruket av »brännvin och andra
destillerade starka drycker». Den
förnämste av dess agitatorer var P. W i e s e
1-g r e n. Efter husbehovsbränningens
avskaffande 1855 upphörde sällskapets
verksamhet. Först i början på 1870-talet
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
