Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Onoclea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4829
Opéra-comique—O’phrys.
4830
liga utformning. Utanför Italiens gränser
odlades o. efter 1650, varvid nationella
stilarter uppkommo. Urspr. fick i o. den
dramatiska handlingen och texten stå tillbaka
för musiken, baletten och utstyrseln, ett
förhållande som Gluck under 1700-talet
verksamt sökte reformera. Nästa stora
namn och det största på o:s område var
Wagner, vilken under 1800-talets senare
hälft sökte skapa ett verkligt
musikdrama, »allkonstverk», med en fullständig
sammansättning av handling, text, musik,
plastik, mimik och dekorativ inramning.
De olika akterna som tidigare sönderfallit
i mindre avdelningar, nummer, härav
namnet n u m m e r-o., svetsade Wagner
samman till ett enhetligt helt. Efter Wagner
följde så påverkad av den litterära
realistiska stilen verismen, dock i
musikaliskt hänseende anknytande till Wagner.
Som en reaktion mot dessa två sist nämnda
riktningar framträdde efter världskriget
en mera objektivt betonad operastil, som i
sin musikaliska form söker anknytning
till tidigare riktningar med kören och
balladen som musikalisk tyngdpunkt och i viss
mån även till den för wagnerska
nummeroperan (Krenek, Milhaud och Weill). — I
Sverige infördes o. av Gustav III. Erämst
bland sv. operakomponister står
Peterson-Berger. — O. betecknar även den lokal
(teater) i vilka operor uppföras. —
O’p e r a b u’f f a (it. bu’ffo = lustig), den
it. komiska operan, som utbildades under
förra hälften av 1700-talet och vars
främste representant är Pergolesi. —
O p é r a-c o m i q u e [åpera’-kåmi’ck], den
franska formen av den komiska operan.
Opéra-comique [åpera’-kåmi’ck]. En
teater i Paris, vilken utvecklats ur
marknads-skådespelet och där urspr. parodiska och
realistiska stycken med talad dialog,
kupletter, danser o. dyl. uppfördes. Under
1700-talet, till en början utsatt för
förföljelse, blev o.-c. alltmer populär och fick en
repertoar av större litterärt och
musikaliskt värde. Den genomgick sedermera
växlande öden, sammanslogs med andra
teatrar o. dyl., men äger fortfarande
bestånd och är f. n. en ytterst framstående
operascen.
Operan i Stockholm. Se Kungliga
Teatern!
Operatio’n (lat. opera’tio). Bet. i allm.
arbete, företag. 1. Inom medicinen ett
mekaniskt ingrepp i syfte att bota en
sjukdom, särsk. ingrepp med skärande
instrument. 2. Inom matematiken varje
förändring av en medels matematiska tecken
uttryckt storhet, t. ex. addition av en
annan storhet till densamma. 3.
Krigsrörel-se. — O p e r a t i’v, hänförande sig till en
o. — Operat ö’r, en som utför o. —
O p e r e’r a, utföra en o.
Opere’tt (fransk, operette = liten
opera). En vid 1800-talets mitt utvecklad
underart av den komiska operan med delvis
talad dialog, ofta med parodiskt,
gycklan-de innehåll. Dess musikaliska partier
bestå f. ö. liksom operans av soli, ensembler,
körer och baletter samt uvertyr och
entre-akter. Som o:s egentlige skapare räknas
II e r v é, dess fulländare Offenbach
följd av L e c o c q o. a. En mera borgerlig
och sentimental form härav utgör den tyska
o. med J. S t r a u s s d. y., S u p p é och
Millöcker. Dess hemort var Wien, där
den också ännu blomstrar, fast den typiska
Wienvalsen fått vika för jazzen.
Representanter : Fall, L e h ä r, K å 1 m ä n m. fl.
Ophloglossa’ce38. En fam.
Ormbunkar med bladet uppdelat i en nedre
blad-flik och en övre sporgömbärande del.
Pro-talliet är underjordiskt. I Sverige
förekomma släktena Botry’chium och
Ophio-glo’ssum.
Ophioglo’ssum. Ormbunksläkte (fam.
Ophioglossa’ce<jc)
med helbräddad
bladskiva och lång,
ogrenad
sporgöm-ställning. O.
vulga’-tum (O r m t u n g a)
förekommer i
Sverige här och där på
hård gräsmark.
Ophiu’chus. Se
Orm bäraren!
O’phrys.
Växtsläkte (fam. Orchi-
OPHRYS MYODES
(Flugblomster).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
