Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Opiat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4831
Opia’t—Oppeby.
4832
da’cecc) med en egendomlig teckning på
blomläppen, vilken härigenom liknar en
insekt. Den sv. arten, 0. myo’des
(Flugblomster) förekommer mest i
kalktrakter och har hela, rundade rotknölar.
Opia’t. Läkemedel, som innehåller
opium.
Opiegelati’n. Små bruna limkakor,
oftast innehållande 0,03 gr opium; läkemedel.
Opine’ra (lat. opina’ri). Bet. säga sin
mening, avge ett samfällt uttalande i en
fråga.
Opinio’n (lat. opi’nio). Bet. mening,
omdöme, allmänt tänkesätt, folkmening.
Opinionsnämnden. En jämlikt § 103 i
Regeringsformen av lagtima riksdag vart
fjärde år tillsatt nämnd, som har till
uppgift att döma, om högsta domstolens och
regeringsrättens samtliga ledamöter gjort
sig förtjänta av att bibehållas i sitt
ämbete el. huruvida vissa av dem utan att
bevisligen ha begått något fel el. brott likväl
böra skiljas från sitt kall.
Regeringsformens § 104 stadgar, att riksdagen icke får
ingå i någon detalj granskning av högsta
domstolens el. regeringsrättens beslut.
Jämlikt § 69 av R. O. skall vardera
kammaren genom sluten omröstning inom sig
utse 24 led. av o. Jfr Pressens o p
i-nionsnämnd!
Opisthobra’nchia. En underordn. i havet
levande snäckor med föga utvecklat el.
intet skal. Till o. höra bl. a. v i n g s
näc-k o r n a.
O’pitz, Martin, f. 1597, d. 1639. Tysk
skald och estetiker, förf, av en berömd
poetik. O. var språkrensare, ivrade för
högtyskans bruk som vittert språk och
ef-terbildning av antiken samt har blivit
kallad »den nyare tyska skaldekonstens
fader».
O’pium (lat. [i äldre och amer. litt.
stundom kallat la’udanum]). Den
intorkade mjölksaften av P apa’ver
somni’-ferum (Opievallmo), vilken odlas i s.
och ö. Asien. O. erhålles från ytliga skåror
i de omogna fruktkapslarna. Den
innehåller omkr. 20 olika alkaloider, varav m o
r-f i’n är den ojämförligt viktigaste och
in
går till 10—20 o/o av vikten. Bland de
övriga märkas n a r k o t i’n, k o d e Pn och
p a p a v e r i’n. Det användes dels, särsk. i
Orienten, som njutningsmedel, varvid det
antingen intages i form av tinktur, piller
el. dyl. eller rökes, dels i medicinen i form
av pulver, »Roséns bröstdroppar» och
o p i e g e 1 a t i’n. Maximaldos är 0,06—0,1
gr, dödande dos 0,5—0,75 gr. Produktionen
av o. i Kina har under senare år tilltagit på
grund av de oordnade förhållandena där.
En 1924—25 verksam konferens i Genéve
för opiemissbrukets stävjande,
sammankallad av Nationernas förbund, blev i det
närmaste resultatlös.
Opiumkriget. Benämning på ett krig
mellan England och Kina 1840—42,
föranlett av Kinas åtgärder mot den för
engelsmännen inbringande införseln i
landet av opium fr. Britt. Indien. Det slutade
med engelsmännens seger och en dryg
kr igskostnadsersättning för Kina.
Oplandene. Norskt namn på de
vidsträckta jordbruks- och skogstrakterna n.
om Oslo och omkring sjön Mjösen. Jfr
Opland fylke!
Opland fylke. Fylke i s. Norge,
omfattande huvudsakligen trakterna n. v. om
sjön Mjösen. 141 000 inv. (1930).
Opo’rto el. Porto. Stad i n. Portugal
(prov. Entre Minho e Douro), belägen vid
Douro nära dess mynning. O. har ett
åttiotal kyrkor samt dessutom talrika kloster
och praktfulla palats. Industrien är rätt
betydande; de viktigaste grenarna äro
textil-, metall- och porslinsindustrierna. O.
är emellertid främst n. Portugals
kommersiella centrum och den stora
utförselhamnen för Dourodalens rika vinproduktion
(portvin). Störst är portvinsexporten på
England och Brasilien. 216 000 inv. (1925).
Opo’ssum. Se Pungråttor!
Oppboga a. b. Pappfabrik i Fellingsbro
(Örebro län), grundad 1901. Aktiekapital
1,2 mill. kr. Årstillverkning 7 000 ton papp
och kartong. O. tillhör a. b. Papyrus’ och
Stockholms Enskilda Banks intressesfär.
Oppeby. Socken i Östergötlands län
(Kinda härad). 1 260 inv. (1932).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
