Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Panter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4929
Papego j fiskar—Pa’pen.
4930
lien, Nya Zealand och San Francisco. 5 600
inv. (1926}, varav 2 100 fransmän.
KAKADU A. Fotografi.
Papegoj fiskar (Sca’rus). Ett släkte
Taggfeniga fiskar, som förekomma i
varma hav. En art (S. crete’nsis) finnes i
ö. Medelhavet och skattades under antiken
mycket högt som matfisk. Käkarna likna
en papegoj näbb, därav namnet.
Papegojor (Psitta^idce). En fam.
Fåglar (ordn. Cuculifo’rmes) med bågformigt
böjd, rörlig överkäk, i spetsen hakformigt
nedböjd och oftast försedd med ett antal
tvärribbor på
undersidan. De flesta
p. leva av
hårdska-liga frukter och
frön.
Fjäderdräkten är vanl. bjärt
färgad. Två tår äro
riktade framåt, två
bakåt. Näbben
användes även som
klätterorgan.
Tungan är mjukare än
hos andra fåglar,
och många p.
kunna lära sig
eftersäga enstaka ord el.
hela meningar. De
trivas vanl. väl i
fångenskap. En del
kunna bli mycket
gamla. De tillhöra tropikernas
skogstrakter. särsk. Australiens och n.
Syd-Ame-rikas, och leva i flockar utom under
häck-ningstiden. Aggen läggas utan egentl. bon
i ihåliga träd, klippspringor, jordhålor el.
dyl. Av de talrika papegojarterna märkas
de i Australien och på Sundaöarna
förekommande Kakadu’o rn a, som ofta ha
fjädertofs på huvudet och hög, stark näbb,
vidare den afrikanska J a’k o n (Psi’ttacus
eri’thacus), som är askgrå med röd stjärt
och anses vara den läraktigaste av alla,
Dvärgpapegojorna (P sitta’cula},
som ha kort stjärt och ofta mycket vackra
färger, de oftast gröna A d e 1
papegojorna (Paloeo’rnis) från s. Asien, den
brokiga långstjärtade R o s e 1 1 a n
(Pla-tyce’rcus exi’mius), som härstammar från
s. Australien och är mycket vanlig i
fångenskap, den likaledes långstjärtade, gröna
och blå Sångpapegojan
(MelopsVtta-cus undzila’tus) samt slutligen K e’a n el.
Nestorpapegojan (Ne’stor
nota’bi-lis), som förekommer på Nya Zealand, där
den, ehuru urspr. växtätare, numera lärt
sig tycka om fårkött och ofta angriper
fåren.
Papegojsjuka. En mycket sällsynt, farlig
infektionssjukdom, som överföres på
människan från sjuka papegojor och som
närmast liknar en influensa med
lunginflammation. 1929—1930 gick en epidemi i
Europa och U. S. A. framkallad av från
Brasilien importerade papegojor.
Pa’pel (lat. pa’pula). Begränsad, fast
upphöjning i huden, som ej efterlämnar
ärr. P. förekomma vid flera
hudsjukdomar.
F. von PAPEN.
Fotografi.
Pa’pen, Franz von, f. 1877. Tysk
politiker. P. var under kriget före U. S. A:s
inträde militärattaché i Washington,
invaldes 1921 i preuss. lantdagen och sedan i
riksdagen som repr. för det katolska
centerpartiet. 1932 blev han efter Briiuings
avgång rikskansler. Ministären v. Papen, som
stödde sig på rikspresident von
Hinden-burgs förtroende,
följde sina
föregångares exempel
och ersatte med
»nödförordningar»
de riksdagsbeslut
den saknade
majoritet för att
genomdriva. Op positiv
nens attacker
bemötte v. Papen
genom att bl. a.
avsätta preussiska
regeringen och
ersätta den med ett
kommissariestyre och upplösa den
nyvalda riksdagen, där nationalsocialisterna
utgjorde största partiet.
Lausanneuppgö-relsen om skadeståndets avveckling kom till
stånd under v. Papens medverkan, och på
hösten 1932 väckte hans regering sensation
och oro genom att oberoende av Versailles-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
