Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Papeteri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4931
Papeteri’—Papper.
4932
fredens bestämmelser kräva full
likställighet för Tyskland i fråga om rätten till
rustningar.
Papeteri’ (fransk, papeterie). Kartong
innehållande brevpapper och kuvert.
Papier mäché [papie’ masje’] (fransk.).
Bet. tuggat papper. Pappersmassa,
uppblandad med något bindeämne, t. ex.
limlösning. P. användes till leksaker o. dyl.
Papi’lio. Se Makaonfjäril!
Papiliona’cese. Se Leguminosae!
Papilio’nidte. En fam. stora
Dagfjärilar, bl. a. omfatrande
Makaonfjäril e n.
Papiljo’tter (fransk, papillote av papillon
= fjäril). Ett slags rullar av papper,
skinn el. dyl. varpå håret upprullas för att
bli lockigt.
Papi’11 (lat. papi’lla). Bet. vårta.
Tapp-formig utväxt, t. ex. från läderhuden in i
överhudens undre lager.
Papin [-pä’n], D e n i s, f. 1647, d. 1710.
Fransk fysiker, som utfört viktiga
undersökningar över lufttrycket och konstruerat
den s. k. Papins gryta, ett lufttätt
tillslutet starkt kärl, vari vatten kan
uppvärmas över 100°, alltså en enkel a u t
o-k 1 a v.
Papi’ni, Giovanni, f. 1881. It. förf.,
som bl. a. utgivit den lidelsefulla
självbiografiska skildringen, Un uomo finitu (1912,
sv. övers. En färdig man, 1924) samt den
religiösa Storia di Cristo (1921, sv. övers.
Kristi historia, 1927). Hans senaste
arbeten ha övervägande polemisk karaktär (t.
ex. samtidssatiren Gog, 1931).
Papi’sm (lat. pa’pa = påve). Bet.
påve-döme, katolsk lära. — P a p i’s t,
påveanhängare, katolik.
Papp. Ett slags tjockare papper,
erhållet genom att flera tunna lager pappers-*
massa sammanpressas (»sammanguskas»,
jfr Papper!). P. impregneras ofta med
olika ämnen, t. ex. med asfalt
(asfaltpapp) för taktäckning o. dyl. I Sverige
producerades 98 000 ton p. år 1930, därav
exporterades 42 000 ton.
Pa’ppenkeim
[-hajm],
Gott-fried Heinrich von, f.
1594, d, 1632.
Bayersk fältherre,
kejserlig
fältmarskalk. Han deltog
med växlande lycka
i trettioåriga
kriget, bl. a. i slaget
vid Lutzen.
G. H. von
PAPPEN-HEIM. Gravyr.
Pappenheimare. För sin tapperhet
ryktbara kyrassiärer under Pappenheims
befäl. — Känna sina p., känna sitt folk.
Papper (grek. pa’pyros). P. uppfanns av
kineserna, troligast ett el. ett par
århundraden f. Kr. Kännedomen om detsamma
spred sig sedan åt v. och nådde på 900-talet
Europa. Det första sv. pappersbruket
anla-des omkr. 1520. P. framställdes före
1800-talet mest av linne- el. bomullslump.
Sedan konsumtionen fr. 1800-talets mitt
mycket ökats, började man använda s. k. m
e-kanisk trämassa el. slipmassa,
som erhålles genom sönderdelning av vanl.
barrved (företrädesvis gran). Denna
slipmassa begagnas såsom tillsats vid
tillverkning av billigare och sämre p. (till
tidningar o. dyl.). P., som innehåller mer än 10%
mekanisk trämassa benämnes t r ä h a
1-tigt p. Vid framställning av finare och
hållbarare p. inblandas vanl. till en
fjärdedel s. k. kemisk pappersmassa,
best, av ren, fintrådig cellulosa. För att
framställa denna söndermales slipmassan
i en särskild maskin, »holländare», och
försättes med limämnen (harts, löst i alkali,
el. dyl.), varefter det »formas». Detta
skedde till 1800-talets början uteslutande för
hand, numera mest i maskin. Härvid
uppfångas ett tunt skikt av den i vatten
uppslammade pappersmassan på en fin
metallduk, varefter skiktet avtryckes mot en
yllefilt (»guskas»). Därpå pressas
filtstyckena med mellanliggande skikt, varpå det
erhållna p. glättas och torkas.
Angående särskiljande av »träfritt» och
ligninhaltigt p., se L i g n i n!
Pappersmassefabrikationen sysselsatte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
