Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paranöt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4943
Paranöt—Parenky’m.
4944
Paranöt. Fröna av Bertholle’tia exce’lsa,
ett i Syd-Amerika inhemskt träd hörande
till fam. Lecythida’ceoe. De äro trekantiga
och sitta i tämligen stort antal inom en
stor klotrund, hårdskalig frukt.
Paraply’ (fransk, parapluie = mot
regnet). Bet. regnskärm.
Parasi’t (grek. para’sitos av para’ =
bredvid och si’tos = föda). Djur el. växt,
som får sin näring uteslutande från någon
annan levande organism. Denna kallas
p:s värdväxt el. värddjur och
skadas i regel av p. Ektoparasiter
leva utanpå värdorganismen, e n d o- (el.
e n t o-) parasiter inuti densamma. En
mängd lägre växter, t. ex. de flesta
bakterier oeh en del mögelsvampar, äro f
a-kultativa p., d. v. s. de leva antingen
parasitiskt eller saprofytiskt. De
flesta parasitiska fanerogamer äro
däremot o b 1 i g a’t a p., d. v. s. kunna endast
leva på värdväxten. Halvparasiter
skaffa sig en del näring genom direkt
kol-syreassimilation (t. ex. mistel,
Melampy-rum-arter). Djurparasiter visa ofta en
långt gående tillbakabildning av
extremiteter och sinnesorgan. Jfr Epifyter,
Saprofyter!
Parasite’ra. Leva som parasit. — P a r
a-s i’t i s k, levande som parasit.
Parasitflugor (Larvcevo’ridce). En fam.
Tvåvingar, vars larver i de flesta fall
leva som parasiter dels i andra
insektlarver, dels å fåglar och däggdjur. De förra
göra ofta stor nytta mot skadeinsekter
(särsk. fjärilar).
Parasitsteklar (Parasi’tica). En grupp
S t e k 1 a r, vilkas larver leva som
parasiter i andra insektlarver el. i gallbildningar
å växter. Många p. angripa skadeinsekter
och äro därför nyttiga. Hos en del (fam.
Ichneumo’nidoe, Äkta p.) finnes hos
honan ett långt äggläggningsrör, varmed hon
genomborrar gallbildningar el. bark för
att komma åt de larver, på vilka hon skall
lägga ägget. Även gallsteklarna höra
till p.
Paraso’ll (fransk, parasol = mot solen).
Bet. solskärm.
Parasollfjäril. Se Makaonfjäril!
Parasollväxter. Se Umbelliferse!
164 -— Åhlén & Söners Uppslagsbok.
Para’t (lat. para’tus}. Bet. beredd, redo.
Parathyrevide’a. Se
Bisköldkörtlar!
Paraty’fus (grek, para’ — bredvid och
tyfus). Se Tyfoidfeber!
Parava’n (grek, para’ = bredvid och eng.
vane = vinge) el. s k y d d s s v e p. Ett
slags minsvepningsanordning på
krigsfartyg, varigenom påträffade minor föras åt
sidan och avskäras fr. sina
förankringsked-jor.
Parbleu [-blö’] (fransk förvrängning av
par Dieu = vid Gud). Fransk svordom
med den ungefärliga bet. för tusan.
Par Bricole [— -kå’ll] (fransk.). Bet.
egentl. på omvägar. Ett backanaliskt
ordenssällskap i Stockholm med filialer i
flera andra sv. städer, stiftat 1779 av O.
Kexel. P. B. har framgått ur en äldre
liknande sammanslutning, till vilken bl. a.
Bellman hörde.
Parce’ll (fransk, parcelle = liten del). 1.
Försöksruta å åkerfält el. trädgårdsland.
2. Jordlott.
Pa’rcer (lat. pa’rcce). I rom. mytologi
de tre ödesgudinnorna. Jfr M o i r a!
Pa’rcival el. Parsifal. En av
hjältarna i Arthursagorna. Hans liv och äventyr
ha beskrivits av Chrétien de Troyes
(»Per-ceval de gallois»), Wolf ram von
Eschen-bach (»Parzival») och Richard Wagner
(operan »Parsifal»). Jfr Arthur,
Graal, Lohengrin!
Pardon (fransk.). 1. [-do’n]. Bet.
benådning, skonsamhet. 2. [-då’n]. Bet. förlåt,
ursäkta!
Paré, Ambroise, f. 1510, d. 1590.
Fransk militärläkare, en av de främsta
inom kirurgiens historia. P. införde
underbindning av artärer, förbättrade
metoderna för behandling av skottsår m. m.
Parenky’m (grek, para’ = bredvid och
e’nkyma = ingjutning). Inom botaniken
vanlig beteckning för vävnad av rundade,
oftast oförvedade celler. P. förekommer i
bladen, i märg, bark oeh ledningsvävnad
av trädstammar m. m. Inom zoologien bet.
p. ofta vävnad i allmänhet el. den i ett
organ funktionerande vävnaden i mots. till
stödjevävnad o. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
