Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paranöt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4945
Parentatio’n—Paris.
4946
Parentatio’n (Jat. parenta’re = bringa
dödsoffer). Bet. högtidligt åminnelsetal,
liktal.
Parente’s (grek. pare’ntesis =
insättning bredvid). Genom p.-tecken (),
klämmer [] el. tankstreck avskilt ord el.
uttryck, som är inskjutet i en sats utan att
stå i grammatiskt samband med det
föregående el. efterföljande. — P ar e
nte’-t i s k, som rör en parentes, inskjuten som
parentes.
Pare’ra. 1. (fransk, parer, lat. para’re
= bereda, rusta). Bet. undvika, avböja,
avvärja (en stöt). 2. (fransk, parier, lat.
paria’re = göra lika). Bet. hålla vad.
Pare’rga (grek.). Bet. biverk; som
boktitel: smärre skrifter.
Parestesi’ (grek, para’ — bredvid och
a’istesis = känsel). Abnorm
känselförnimmelse i huden, »myrkrypning».
Par excellence [— eksolla’ns] (fransk.).
Bet. företrädesvis.
Par exemple [— eksa’npl] (fransk.).
Bet. till exempel.
Parfait [-fä’] (fransk.). Bet. fullkomlig.
I en liten form frusen grädde el. glace.
Par force [— få’rrs] (fransk.). Bet. med
våld. — P a r f o’r s j a k t, hetsjakt med
drivande hundar.
Parfy’mer (fransk, parfym av lat.
per-= mycket och fuma’re = röka). I
vidsträckt bemärkelse välluktande ämnen,
som dels användas rena el. i spritlösning
som »luktvatten», dels tillsättas tvål,
hud-crémer, puder, hårvatten o. dyl. I
inskränkt bemärkelse betecknas som p. i
mots. till eau de cologne rena essenser
utan tillsats av alkohol. De flesta p.
utgöras av blomessenser. Många av de
billigare tillverkas dock numera syntetiskt.
Endast tre av de ämnen, som användas till
p., äro av animaliskt ursprung, nämligen
mys k, ambra och s i b e t. De
välluktande ämnena, utdragas ur blommorna
genom destillation med vattenånga,
extrak-tion medels kolsvavla, kloroform el. dyl.
eller oftast genom att de få upptagas av
fett eller olja. De allra ömtåligaste ämnena
måste tillvaratagas genom att blommorna
inneslutas mellan fettöverdragna
glasskivor (enfleurage). Härvid åtgå
mycket stora blommängder. Till den färdiga
p. sättas ofta ämnen, som antingen öka el.
minska avdunstningen.
Par hasard [— asa’r] (fransk.). Bet. av
en händelse.
Pari. Se Al pari, Kurs!
Pa’ria. Egentl. en folkstam i s. Indien,
bestående av jordbrukare och hantverkare,
som betraktas såsom stående utanför
kas-terna och därför föraktas. I Europa i
allmänhet medlem av ett samhälles lägsta
folkskikt.
Paria’n (eng. av den grek, ön Paros,
berömd för sin rikedom på ypperlig
marmor). Ett slags oglaserat porslin, som
söker efterlikna den pariska marmorns
gulvita färg och användes till vaser,
statyetter o. dyl.
Parieta’1 (lat. pa’ries = vägg). Bet.
hörande till kroppsväggen.
Parieta’lorga’n. Utstjälpning av hjärnan
framför el. vid epifysen hos vissa ödlor
och fiskar. P. har ögonliknande byggnad
och upptar trol. ljus- eller
värmeförnimmelser. Jfr Bryggödlan, Epifys!
Pa’rikurs (it. pa’ri = lika). Se A1 p
a-r i, Kurs!
Parina, Punta [po’nta pari’nja].
Syd-Amerikas västligaste udde, belägen i n.
Peru.
Pa’ris. I grek, mytologi en trojansk
konungason. Jfr Helena!
Paris [-ri’ss], Gaston Bruno
Pauli n, f. 1839, d. 1903. Fransk filolog och
litteraturhistoriker, prof, i Paris, vars
arbeten varit av banbrytande betydelse för
den romanska språkforskningen. Bland
hans omfattande produktion märkas La
poé»ie du moyen åge (1885—95) och La
littérature frangaise au moyen åge (1888).
Led. av Fr. Ak.
Paris [pae’rris], John. Författarnamn
för en icke namngiven eng. diplomat, som.
väckt stort uppseende genom några starkt
realistiska skildringar från det moderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
