Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nutidens meningar kristna. Dessa förnuftets predikanter, en Fehr, Waldenström, Nymanson, Evers, Flygare, är det hvilka kraftigast arbeta på kristendomens inre npplösning. Vi anfalla kristendomen utifrån, de anfalla henne inifrån, och hvad vi aldrig kunna göra, det göra de — de tala förnuftets sanningar till dem, hvilka aldrig skall lyssna till oss — de hafva de kristnas förtroende och derföre få deras ord mera betydelse än våra ord. Vi söka få fritänkarne att vara sanna och ärliga. De skapa fritänkare. De rekrytera våra leder genom att kämpa, hvar på sitt håll, mot den kristna dogmatiken, och det är just den som är kristendomens kärna. Tag bort den och det fins ingen kristendom kvar! Dessa den moderna kristendomens predikanter arbeta just på att göra dogmatiken värdelös. Och de kunna vara vissa om att vi hurra för hvarje slag de slå i detta syfte — ty de gagna vår sak. Menniskan kan ej stanna vid halfheter — hon måste gå vidare och har hon börjat förneka helvetet, förnekar hon nog snart också djefvulen och utan helvete och djefvul vet jag sannerligen ej, huru kristendomen skall kunna reda sig. Sedan kommer snart en tid, då hon måste kapitulera för konskvenserna.
Dessa herrar vilja ge menniskorna en bättre kristendom, men undervisa dem i sjelfva verket i fritänkeriets abc. De vilja rädda gudsbegreppet genom att förneka den der verkligt kristne guden och predika en panteistisk gud. Och panteismen har alltid varit öfvergången till ateism. De börja svärma för gud i naturen och gud i historien, och förneka i sjelfva verket gud i himmelen, en utom verlden stående gud, en lifvets utvecklingskedja genom underverk brytande gud. De hafva förkastat den mosaiska skapelsehistorien eller ock försöka de att genom en allegorisk tolkning gifva dess sagor en med de geologiska upptäckterna öfverensstämmande betydelse. De hafva förkastadt gud, som talade från Sinai och brottades med Jakob — de tro ej längre på den gud, som blifvit försonad genom sonens blod — deras gud är ett filosofiskt begrepp — de bedja visserligen ännu, men de utsträcka sina händer mot ett dunkelt moln, hvars konturer de ej kunna skönja. De kalla honom vid några allmänna namn: kärleken, godheten, försynen, herren — men de våga ej träda ut på öppna fältet och försvara en enda egenskap hos gud. De hamna till sist i agnosticismens allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>