Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för svåFare brott dömda personers egendom; vid föryttring af
krigsbyte liksom vid exekution för indrifvande af staten
tillkom-mande skatter och afgifter synes detta förfarande hos romarna
äfven tidigt hafva kommit i bruk*. Äfven frivilliga auktioner för
enskildas räkning användes i Rom i stor utsträckning, ja, enligt
Mommsen1 2 spelade de i det dåtida affärslifvet en relativt mera
betydande rol än i våra dagar, då de der delvis fylde samma
ekonomiska funktion, som numera tillkommer
kommissions-handeln. Då i en senare tid, låt vara äfven den långt före
det romerska kejsardömets dagar, ett liknande förfarande som
vid försäljningsauktioner började användas äfven af den, som
önskade mot minsta möjliga vederlag förvärfva en viss
rättighet (t. ex. få ett arbete utfördt), kom så småningom3 uttrycket
1 Jfr Kindervater s. 2; Regelsberger s, 162 ff.
2 Mommsen, Die Pompejanischen Quittungstafeln. (i Hermes, Zeitschrift
fur klassische Philologie, XII s. 91—100. 1877).
8 Att termen auctio redan hos romarne skulle hafva användts äfven
om ett dylikt förfarande, är visserligen föga sannolikt, (jfr Schirmer, De
voluntariis privatorum auctionibus apud veteres Romanos commentatio,
Vratislaviæ 1858, pag. 14), men att begreppet sedan länge haft denna
vidsträckta omfattning, är i livarje fall utom allt tvifvel. I den tyska
doktrinen och lagstiftningen talas ständigt om »Versteigerung an den
Meistbie-tenden oder Wenigstfordernden», och Lungstras (Das Zustandekommen des
Rechtsgeschäfls bei der Versteigerung, Dissertation, Bonn 1885 s. 9)
benämner det senare slaget »uneigentliche Versteigerung». Att man äfven i vårt
land insåg det språkligt oegentliga i att om dylika fall använda uttrycket
auktion, framgår af Kongl. Resolutionen på Städernas besvär d. 28 Aug.
1727 § 38 (Modée I s. 720), der det talas om utbjudande af leveranser
»likasom vid auktioner sker, dock med prisets altmer och mer
förminskning». — Den romerska rättens terminologi på detta område är äfven i
andra afseenden omtvistad. Puchta, (Cursus der Institutionen, 9 Aufl. bearb.
von P. Kruger, II § 238 not e) och Kindervater (s. 2) antaga, att auctio i
motsats till subhastatio betecknade de auktioner, som icke skedde »unter
Autorität des Staats», under det Regelsberger (s. 163), Lungstras (a. a. s.
11) och Olshausen (De auctionis natura, Dissertatio, Berlin 1867, pag. 8 ff.)
äro af den åsigten, att auctio var den generela termen, som i sig
innefattade äfven subhastatio, ett ord, af hvars härledning man kan sluta
tillsatt det ursprungligen användes om försäljning för statens räkning af
fångar eller annat krigsbyte, hvarvid som symbol af segrarens rätt
plägade uppresas en lans (hasta). Sedermera betecknades dermed all offentlig
försäljning af statens egendom, och slutligen användes det om alla af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
