- Project Runeberg -  Om auktion såsom medel att åvägabringa aftal / I. /
81

(1897) [MARC] Author: Tore Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svarande belopp af sin fordran, voro berättigade att yrka på
egendomens försäljning genom offentligt utrop, kunde auktion
å utmätta lösören i hvarje fall komma till stånd1.

Jämför man bestämmelserna i U. B. 5: 3 och H. B. 10: 2,
faller det genast i ögonen, att enligt förstnämda lagrum äfven
borgenären kunde påyrka auktion, under det att enligt det
senare gäldenären ensam hade rätt att afgöra, om borgenären
skulle behålla panten eller den skulle försäljas på offentlig
auktion2. Grunden till denna olikhet kan, enligt hvad vi ofvan
sökt visa, icke ligga i den omständigheten, att en panthafvare

1 Huruvida den part, som var missnöjd med värderingen, var
berättigad att i stället för att påyrka det utmättas försäljning å auktion söka
ny värdering, kan vara föremål för olika meningar. .Schrevelius
(Lärobok i civilprocess s. 421) anser, att lian ej var berättigad härtill, då
värderingen bäst korrigeras genom godsets försäljning på auktion, hvaraf det
nog visar sig, om värderingen varit för hög eller för låg. Samma åsigt
hyllas af Nehrman, som (i föreläsningar öfver Utsökningsbalken 5: 3, Upsala
universitetsbiblioteks handskriftssamling »B nr. 186 f.») yttrar: »I löst kan jag
intet besvära mig öfver värderingen och begära annan, ända till jag haft
tre, såsom i fast, 6: 4 h.t., utan är jag missnöjd, kan jag få auktion». A
andra sidan stadgas i Kongl Br. till Bergskollegium d. 10 Dec. 1745 (Kongl.
Stadgar, Förordningar etc. ang. bergverken och bruken, II s. 344), att vid
utmätning af lösören allmogen bör underrättas, »att de hafva frihet, om
de med värderingen äro missnöjde, såväl att söka ny värdering efter lag
som ock att fördra det utnyatta till att på auktion till den mestbjudande
försäljas». Oaktadt denna författning synes utgå från, att en sådan valrätt
i allmänhet förelåg för den med värderingen missnöjde, torde det vara
rättast att anse den som ett endast för bergsmän gällande
undantagsstad-gande i förhållande till 1734 års lags grundsatser, sådana de vid en riktig
tolkning af U. B. 5: 3, jämförd med 6: 4, framstå.

2 1734 års lag företer härutinnan en märklig öfverensstämmelse med
det dansk-norska rättssystemet vid tiden för utfärdandet af de i dessa
länder gällande lagböckerna. Ej heller enligt dessa var en panthafvare
berättigad att mot gäldenärens vilja skrida till auktion å panten, se ofvan sid.
58 not 2. Deremot medgafs i det kapitel, som har till öfverskrift »Om Bøder
og Dommis Exsecution, Nam, Indførsel og deslige» (Danske Lov 1. 24. 32.
Norske Lov 1. 22. 34), en borgenär, för hvars fordran lös egendom blifvit
utmätt, rätt att söka ny värdering af den utmätta egendomen af andra
värderingsmän, dubbelt så många som vid den första, och att, om han ej
kunde eller ville nöjas med någon af de skedda värderingarna, »paa
Skyldenerens Skade og Fordeel ved offentlig Auction sælge det udvurderede
Gods». Jfr. Gram, a. a. I s. 156 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:19:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atauktion/1/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free