Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och lagfara med en utmätt fastighet, kan man enligt hans
förmenande ingalunda sluta till, att exekutiv myndighet skulle vara
förhindrad att bifalla en borgenärs yrkande på egendomens
försäljande genom offentligt utrop; något förbud deremot
in-nehålles icke i lagen.
Åfven Lagkommissionens majoritet låter sig angeläget vara
att söka påvisa, att de af kommissionen i dess d. 19 Juni 1742
afgifna betänkande förordade stadgandena i förevarande ämne,
hvilka lågo till grund för 1748 års författning, icke inneburo
något mot 1734 års lag stridande. Ifrågavarande betänkande1
1 Den del af detta betänkande, som är af intresse för na förevarande
fråga, är af följancje lydelse. »Men huruvida Konungens
Befallningshaf-vande må förklara den egendom böra säljas under offentligt utrop, som
borgenär fått panträtt uti och icke för så stor gäld häftar, att hela
egendomen går till sådan gälds betalning, derom äro lagkommissionens ledamöter
af skiljaktiga meningar, ity att en del hålla före, att som gäldenären
för-skrifvit egendomen till sin borgenärs säkerhet i den afsigt, att dermed ej
annorlunda borde förfaras, än lagen innehåller i 9 kap. 3 § J. B., derest
stadgas, att om gäldenären ej löser inom föresattan dag, eller sedan det
honom förkunnas, då må borgenären panten uppbjuda, som om köp sagdt är,
och låta den värdera, innan laga stånd till ända går, och att jordegaren å
landet hafver frihet inom natt och år efter tredje uppbudet Jösa jord sin
med fulla penningar samt i staden inom tolf veckor från tredje uppbudet;
så skulle egaren, i fall egendomen borde på sätt, som förut nämdt är, gå till
salu under offentligt utrop, icke hafva längre tid än sex månader ä landet
och tre månader i staden att få lösa jord sin, i det stället lagen lemnar
honom ett halft(f) år efter tredje uppbudet å landet och tolf veckor i
staden, och han således ej finge nog rådrum att skaffa sig penningar;
hvari-genom ock lagen, som stadgar, att i sådant fall bör antingen införsel sökas
eller ock uppbud tagas, blefve ändrad; och dessutom kunde den, som vore
hågad att till sig lösa samma pantsatta egendom genom en sådan
öfveril-ning lätteligen draga egendomen under sig, der likväl gäldenären, om han
får njuta den i lag föreskrifna tiden tillgodo, sjelf kunde söka utvägar den
att infria; i anseende till hvilka skäl och omständigheter dessa ledamöter
styrka dertill, att Konungens BefalIningshafvande allenast då måtte låta
fast egendom gå under offentligt utrop, när egaren det sjelf begär, eller
gäl-denär af står allt sitt gods till sina borgenärer. Men de flesta af
lagkommissionens ledamöter äro af den meningen, att hvad det vidkommer, som i
9 kap. J. B. stadgas om pantsatt jord och dess uppbjudande, så är der
allenast föreskrifvet, huru den förfara bör, som vill förvärfva sig eganderätt
till så stor del af egendomen, som mot hans fordring svarar: i hvilket fall
han bör panten uppbjuda, såsom der utsatt är; men när panthafvaren eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
