Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Större betydelse än andra annonser bör ej heller
tillerkännas en auktionskungörelse. Detta är den bland utländska
författare 1 allmänt omfattade åsigten, och att den är förenlig med
den äfven i vårt land herskande rättsuppfattningen, bestyrkes
deraf, att det i en mängd auktionsreglementen1 2 omnämnes som
en sjelfklar sak, att auktionstillställaren har rätt att inhibera
en utlyst auktion. Enda påföljden deraf säges vara skyldighet
för den enskilde att betala visst belopp till auktionsverket; om
någon ersättningsskyldighet i förhållande till spekulanterna är
deremot ej fråga, och en sådan kan ej heller anses föreligga.
Det kan visserligen vara lämpligt och tillbörligt, att inställandet
af auktionen tillkännagifves på samma sätt, som sjelfva
auktionen kungjorts, men icke ens underlåtenhet häraf kan antagas
medföra skyldighet att ersätta tillstädeskomna spekulanter
resekostnader o. d.3. Det måste nämligen anses ligga i en icke
förpligtande viljeförklarings natur, att de utgifter, som en annan
i förlitande derpå föranledes att göra, ske å hans egen risk, så
att han visserligen kan taga dem i beräkning vid fattande af
beslut, huruvida han bör ingå på aftalet eller icke, men i in-
1 Så under anförande af rättsfall Lassen s. 32 not 1. Att en utlyst
auktion kan inställas eller uppskjutas, betonas oek af Hagerup II s. 375 och
Nellemann s. 46; jfr. Goster s. 7—12, 34—36. — Inom den tyska
litteraturen har man i allmänhet icke tillbörligen skilt mellan frågan om
kun-görandets och om utbjudandets natur (ett undantag härifrån utgör
Olshau-sen, De auctionis natura, Berlin 1867, pag. 23 ff). Frågan om kungörandet
plägar äfven i utförligare framställningar endast i förbigående beröras,
der-vid man vanligen inskränker sig till att såsom stöd för en viss
uppfattning af utbjudandet anföra, att auktionstillställarens rätt att inställa eller
uppskjuta en utlyst auktion icke kan betviflas; se t. ex. Kindervater s. 7,
366—367. — Samma anmärkning drabbar bland nordiska författare
Chy-denius, som (s. 346) endast talar om »tillkännagifvandet» om auktion,
hvarmed han emellertid synes förstå icke kungörandet, utan utbjudandet —
något som dock ej öfverensstämmer med svenskt språkbruk.
2 Se t. ex. det för Stockholm gällande § 25; jfr. Kongl. Rådens Bref
d. 31 Okt. 1703 § 1 (Lagerström s. 22).
3 Annorlunda torde detta förhålla sig enligt engelsk rätt; åtminstone
ordas i »The Gabinet lawyer», 23 ed. London 1872, s. 282, om
ersättningsskyldighet i förhållande till spekulanter, såvida en fastighetsauktion blifvit
instäld och kungörelsen ej innehållit den sedvanliga klausulen »unless
pre-viously sold by private contract».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
