Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det andra af de moderna stora kodifikationsarbetena på
privaträttens område, den schweiziska Bundesgesetz uber das
Obligationenrecht, innehåller ingen bestämmelse- angående
tidpunkten för tillkomsten af ett bindande aftal vid en auktion.
Anledningen härtill år enligt Huber1, att nämda fråga i åtskilliga
kantoner blifvit föremål för reglering i samband med
processuela föreskrifter angående förfarandet vid af domstol
förrättade auktioner, med hvilka den nära sammanhänger* 1 2.
Ej heller i den franska rätten forekommer någon
uttrycklig bestämmelse i detta ämne, som för öfrigt af jurisprudensen
der föga uppmärksammas. Att emellertid spekulanten icke
redan genom budet anses hafva förvärfvat någon rätt till det
utbjudna, framgår deraf, att man plägar karaktärisera budet
såsom en »promesse d’acheter»3. Hvad dermed forstås, skola
vi i det följande beröra; här må endast betonas, att just
af särskiljandet mellan detta förhållande och köpeaftal,
förenade med en s. k. addictio in diem, framgår, att den franska
rättsvetenskapen icke anser auktionstillställaren bunden eller
med andra ord icke uppfattar utbjudandet som en förpligtande
viljeförklaring (anbud) 4.
Afven den engelska rätten står åtminstone formelt på
offert-teoriens ståndpunkt. Sålunda heter det i den förut omnämda
Encyclopædia Britannica, art. Auction: »To complete a sale by
der dem Reichstage gemachten Vorlage, I Allgemeiner Theil von Ernst Eck,
Berlin 1896, s. 64. — En kritik, hufvudsakligen af redigeringen af § 90 i
Erste Lesung, finnes hos Zitelmann, Die Rechtsgeschäfte im Entwurf, I,
Berlin 1889, s. 151 (i Bekker u. Fischer, Beiträge zur Erläuterung und
Beur-theilung des Entwurfs, Heft 7 u. 8).
1 E. Huber, System und Geschichte des Schweizerischen Privatrechts,
I—IV, Basel 1886—93, HI s. 722 ff.
2 Uttryckliga bestämmelser i ämnet finnas i Civillagarna för Zurich
§§ 1471—1473, för Solothum § 1085 och för Bern § 805; samtliga citerade
hos E. Huber a. a. HI s. 723—725.
3 Troplong, De la vente, Paris 1845, I n:o 79; Zachariæ II § 330
not 5.
4 Enligt Coster (s. 65—68) stär den holländska rätten i förevarande
afseende på samma ståndpunkt som das gemeine Recht enligt den herskande
uppfattningen. Ett af författaren (s. 86—87) anfördt prejudikat utvisar, att
domstolarna icke ansett den bjudande redan på grund af sitt bud hafva
någon rätt till föremålet för utbjudandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>