Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att sänkningen resp. höjningen af ekvivalenten utgår från
auk-tionsförrättaren. Utländska författare antaga allmänt1, att i så
fall sjelfva utbjudandet innehåller ett anbud och att ett
definitivt aftal kommer till stånd, i samma ögonblick någon ropar
»mitt» eller dylikt. Onekligt år, att det ligger nära till hands
att så uppfatta detta utbjudningssätt. Att det emellertid icke
är den enda möjliga förklaringen deraf, torde vara obestridligt;
frågan om dess betydelse må här desto hellre lemnas därhän,
som detta utropssått i vårt land icke användes8 utom vid
upp-och afslagsauktioner och sådana endast äro i bruk vid exekutiv
försäljning af fast egendom, derom i svensk rätt finnas särskilda
stadganden, för hvilka vi i det följande komma att redogöra.
Ett annat fall, då sjelfva utbjudandet innehåller uppgift å
motprestationen, är, då s. k. utropspris förekommer, hvilket
naturligen kan vara fallet vid underbuds- likaväl som vid
öfver-budsauktioner. Det har påståtts ®, att detta skulle vara af den
allra största betydelse för frågan om utbjudandets natur, så att
om utropspris icke forekomme, utbjudandet icke kunde, men i
motsatt fall måste uppfattas som ett anbud. Att det förra
påståendet icke håller streck, framgår af det föregående1 * * 4; att ej
heller det senare är riktigt, skola vi nu söka visa5 *. Med
utropspris förstås den summa, som af utroparen vid utbjudandet
först nämnes. Dess höjd bestämmes i allmänhet hvarken af
1 Windscheid § 308 not 11; Thöl I: 2 s. 180; Stobbe III s. 92 not 3;
äfvenså Jahnke, Ist bei einem Verkauf durch Versteigerung der Versteigerer
an das höchste Gebot gebunden? Dissertation, Greifswald 1878, s. 21—22^
8 Det är som nämdt företrädesvis i Holland, som det är i bruk. Det
kan då förtjena påpekas, att Goster (a. a. s. 69—71) icke anser den
omständigheten, att utropet sker i afslag, föranleda någon afvikelse från den
allmänna regeln, att auktionstillställaren kan förkasta ett afgifvet bud, om
han finner det för lågt. Det är då endast en konsekvens häraf, att han
anser honom berättigad att sälja saken åt någon, som strax, efter det någon
ropat »mitt» till ett visst belopp, bjuder en högre summa, men denna
konsekvens synes oss egnad att ingifva tvifvel om hela åsigtens riktighet. Att
den i hvarje fall icke gäller vid exekutiva auktioner, framgår af det sid. 75
not 2 anförda stadgandet ur W. v. B. R.
8 Unger a. a. s. 134—136.
4 Se ofvan, sid. 113 ff.
5 Mot Ungers åsigt uttala sig bl. a. Regelsberger s. 171; Reuling s.
s. 356—57; Thöl I: 2 s. 185 not 18; Dernburg II s. 32 not 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
