Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ju möjligen ligga förklaringen till, att man just vid sådana
auktioner ansett nödigt att hålla den andra utvägen öppen.
Beträffande för enskildas räkning anstälda auktioner finnas
som nämdt i svensk lag inga som helst allmänna bestämmelser
i den fråga, som nu sysselsätter oss. 1734 års lag innehöll
förutom påbuden om försäljning genom offentligt utrop i vissa
fall (H. B. 10: 2 och 16: 7 samt U. B. 5: 3) endast ett
kort-fattadt stadgande om auktioner (U. B. 5: 4), och detta gälde
för öfrigt endast sådana, som egde rum för försäljning af
utmätt lös egendom1. Ej heller i senare lagstiftning hafva några
bestämmelser i ämnet meddelats med undantag af U. L. § 108,
hvilket stadgande ju uteslutande handlar om exekutiva
fastig-hetsauktioner och icke medgifver någon analog användning på
öfriga fall.
Under sådana förhållanden och då, såsom vi sett,
utbjudandet vid en auktion icke blott teoretiskt kan tänkas vara,
utan, sådant det i vårt land förekommer, faktiskt är stundom
en uppfordran till spekulanterna att göra anbud, stundom sjelft
ett anbud, är det förenadt med betydande svårigheter att
af-göra, hvilkendera karaktären in dubio tillkommer detsamma.
Olika åsigter härom hafva ock gjort sig gällande hos olika
författare. Rabenius, som vid hela sin framställning utgår från,
att utbjudandet sker till visst af säljaren på förhand bestämdt
utropspris, till hvilket denne också är villig att afyttra
föremålet, vill tydligen i utbjudandet se ett verkligt anbud, då han 1 2
yttrar: »Rem suam, qui certo pretio vendendam obtulit, eam
1 Att några mera detaljerade bestämmelser om auktioner icke komma
att inflyta i 1734 års lag, beror icke på förbiseende, utan man har fullt
af-sigtligt underlåtit att närmare reglera detta ämne. Sålunda förklarar
Lagkommissionen i sitt förut omnämda betänkande d. 19 Juni 1742 sig hafva
tagit i öfvervägande den till densamma hänskjutna frågan; »hvarom», heter
det, »Lagkommission vid denna lags författande icke kunde något anföra,
utan ansåg det, som angår auktioner i gemen, för ett sådant ekonomimål.
som efter tidernas beskaffenhet och förefallande omständigheter förändring
är underkastadt samt derför ej borde i den allmänna lagen införas, utan
genom en särskild stadga derom förordnas.» Och att kommissionen redan
under förarbetena till 1734 års lag var af samma mening, framgår af dess
protokoll d. 14 Dec. 1731.
2 Rabenius pag. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
