- Project Runeberg -  Om auktion såsom medel att åvägabringa aftal / II. /
207

(1897) [MARC] Author: Tore Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förhållandet derfor i vårt land så, att försäljning vid första
auktionen så godt som undantagslöst kommer till stånd, om något

men des wurtembergischen Landesrechts, Freiburg u. Leipzig 1893, (Anhang
II till författarens kommentar till C. P. O.), s. 76—77. I den ofta nämda
österrikiska Lagen 1896 §§ 195—199 gifvas ock särskilda regler om
»Cfber-bot», som dock blott tillätes, om inropssumman icke uppnår tre fjerdedelar
af värderingssumman och öfverbudet med minst en fjerdedel öfverstiger
först-nämda summa. Öfverbudet, som måste göras inom Ijorton dagar,
berättigar den vid auktionen högstbjudande att inom viss tid efter derom erhållen
underrättelse höja sitt bud till samma belopp och dermed betaga öfverbudet
dess verkan, men, begagnar denne sig ej af nämda rätt, förblir det vid
öfverbudet, och någon andra auktion kommer icke till stånd. Jfr. v. Canstein
II s. 713—718 och Menzel, Das Oberbot (i Juristische Vierteljahrschrift (Prag)
Bd. 7 s. 139—169); se ock Archiv för Givilistische Praxis Bd. 81 s. 49 ff.

Något härifrån skildt, men ändock fyllande samma ändamål är en
befogenhet, som tyska Lagen 1897 i § 85 (efter mönstret af den preussiska
1883 § 74) tillerkänner hvarje intressent i förfarandet, som genom en
försäljning skulle lida förlust (t. ex. icke få sin inteckning betäckt), nämligen
att före auktionens slut påyrka utlysande af ny auktion, ett yrkande, som
emellertid medför skyldighet att ersätta den skada, som uppkommer,
deri-genom att försäljningen icke strax kommer till stånd, och derför på begäran
ställa säkerhet. Skulle vid den senare auktionen något bud icke afgifvas,
betraktas den, som framstält yrkandet, såsom om han gjort ett bud =
högsta budet vid förra auktionen + räntor och kostnader. Ej heller
ett sådant yrkande kan under samma förfarande göras mera än en gång
(§ 85 mom. 4); jfr. Entwurf 1889 s. 234. — Mycken likhet härmed företer
stadgandet i den danska Lagen 1891 § 36 mom. 1, att vid första auktionen
gäldenären .eller någon, hvars rätt genom försäljningen skulle komma att
upphöra, kan, den senare under förutsättning, att det icke bjudits så mycket,
att hans fordran betäckes, påyrka en andra auktion, om han ställer
säkerhet för kostnaderna för denna (att hans ansvarighet icke sträcker sig
der-utöfver, beror på i dansk rätt gällande egendomliga grundsatser om
tidslängden för den bjudandes bundenhet, till hvilka vi återkomma).
Ytterligare auktioner kunna endast undantagsvis komma att ega rum. Göres icke
sådant yrkande, säljes egendomen vid första auktionen, dock att, om
köpeskillingen ej lemnar någon tillgång till rekvirenten, derför fordras uttrycklig
begäran af någon till andel deri berättigad, som kan motsätta sig
förfarandets nedläggande; se § 35. Framställes ej heller sådant yrkande, upphäfves
förfarandet; se närmare härom Nellemann s. 112—117, 150—151.

Någon motsvarighet till dessa grundsatser finnes naturligen icke i
norsk rätt, utan frågan, om försäljning skall ske eller ej, beror der
uteslutande på rekvirenten, som dock såväl genom att underlåta försäljning som
(undantagsvis) genom att sälja kan ådraga sig ansvar i förhållande till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:19:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atauktion/2/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free