- Project Runeberg -  Om auktion såsom medel att åvägabringa aftal / II. /
209

(1897) [MARC] Author: Tore Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ren kan påyrka efterlefnaden af dessa föreskrifter 1. Hvad denna
senare fråga beträffar, så torde det vara med svensk2 rätt
öfverensstämmande att tillerkänna honom en dylik rätt. Den,
som stannat för högsta budet, bör således kunna öfverklaga
auktionen, om han förmenar, att stadgandena i U. L. § 108
blifvit oriktigt tillämpade, exempelvis derutinnan att ny auktion
blifvit utlyst, oaktadt bestridande deraf skett af en person, som
enligt inroparens förmenande varit befogad dertill. Näppeligen
torde man i praxis, om en auktion skulle af denna anledning
öfverklagas, finna sig förhindrad att upptaga en denna talan till
pröfning. Kan inroparen klaga öfver, att hans bud afvisats,
emedan auktionsförrättaren funnit den erbjudna säkerheten icke
uppfylla lagens fordringar, bör han så mycket mera kunna göra
det, om säkerheten blifvit godkänd, men försäljning i allt fall
icke skett8.

Detta förhållande utgör emellertid ej heller det något
hinder mot att i utbjudandet endast se en uppfordran att göra
anbud. Vi hafva visserligen i det föregående just i den
omständigheten, att den bjudande har en verklig, om ock vilkorlig
rätt till det utbjudna, sett ett kriterium på, att utbjudandet
bör bedömas från acceptteoriens ståndpunkt. Denna förklaring
af den utbjudandes bundenhet är enligt vår åsigt den naturliga
och i sådana fall, der några särskilda lagbud icke finnas att
åberopa, den enda möjliga. Annorlunda kan förhållandet
förklaras, om auktionsförrättaren genom någon särskild
bestämmelse är ålagd att under vissa förutsättningar låta försäljning
ske. Den skyldighet att sälja, som i så fall åligger honom,
kan anses som en obligatio ex lege, och, äfven om den
motsvaras af en rättighet hos den bjudande, kan hans bud utgöra
endast ett anbud. Det är nämligen icke någon sjelfmotsägelse

1 Jfr. Regelsberger s. 171; Reuling s. 357.

* Den tyska Lagen 1897 tillerkänner i § 97 uttryckligen den bjudande
rätt att anföra besvär öfver auktionen, såvida hans bundenhet vid det gjorda
budet ännu fortfar. En dylik befogenhet lärer deremot icke tillkomma
honom enligt den danska Lagen 1891, ty i § 39 mom. 1 stadgas uttryckligen;
»Den højstbydende har ikke ved nogen af Auktionerne Ret til at fordre
Hammerslag* *.

* Jfr. Lagkomiténs förslag till U. B. 4: 39.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:19:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atauktion/2/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free