Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stundom förekommer, att förbehåll träffas om rätt att
anlaga eller förkasta högsta budet, utan att någon tid angifves,
inom hvilken afgörandet skall träffas. Meningen med en sådan
bestämmelse bor väl anses vara, att det skall ske inom skälig
tid. oeh dennas längd far då bedömas efter omständigheterna
i det konkreta fallet; näppeligen kan man dock utan särskilda
skäl antaga, att afgörandet skulle få uppskjutas till efter
auk-tionsförrättningens slut1.
Eger auktionen rum för statens eller det allmännas
räkning, finnas ofta särskilda bestämmelser, af hvilka man kan
draga slutsatser i afseende å tidslängden för den bjudandes
bundenhet. Sålunda föreskrefs genom Kammarkollegii cirkulär
d. 14 Aug. 1874 ang. försäljning af mindre kronolägenheter, att
auktionen borde ega rum under vilkor bl. a., att »högsta
anbudets antaglighet borde underställas Kongl. Maj:ts nådiga
pröf-ning». Under den tid, som skäligen m4Jorflyta, till dess sådan
upp- och afslagsauktion. Denna sedvana består deri (se Coster s. 74—80),
att åt den högstbjudande i auktionsvilkoren utlofvas en viss penningesumma
(strijkgeld, trekgeld, plokpenning), vanligen uppgående till 1 °/o af
inrops-summan, som han skall få behålla, vare sig han blir köpare vid
afslagsut-ropet eller icke. Afsigten härmed är uppenbarligen att egga och stegra
köplusten hos spekulanterna, men enligt Coster har dess gifvande och
mottagande äfven en annan betydelse. ’Han vill nämligen deri se en slags
arrha eller handpenning, genom hvars mottagande den högstbjudande går
miste om den honom eljes tillkommande rätten att träda tillbaka från sitt
bud. Gör han det icke desto mindre, skulle dock enligt författaren man
icke kunna tvinga honom att fullborda köpet, enär något ömsesidigt
bindande köpeaftal icke kommit till stånd, men deremot skulle en
skadeståndstalan kunna grundas deruppå. Förekomsten af strijkgeld föranleder således
enligt Coster, att den vid uppslagsutropet under en auktion i upp- och
afslag högstbjudande är i en helt annan ställning än Öfriga bjudande vid
auktioner. Att nu denna sedvana att gifva strijkgeld endast förekommer i
nu nämda fall, finner författaren sjelf anmärkningsvärdt, men någon
förklaring dertill lemnar han icke. Oss förekommer det antagligt, att det beror
på den i det föregående omnämda och i sakens egen natur liggande
omständigheten, att ett senare afslagsutrop är egnadt att motverka effektiv
konkurrens vid uppslagsutropet och att man derför funnit sig föranlåten att
med konstlade medel söka framkalla en sådan; jfr. ofvan sid. 84 not 1.
1 Jfr. Civillagen för Zfirich §§ 1474, 1475; lagkodifikationen för
Östersjöprovinserna art. 3962.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
