Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bud \ ligger intet märkvärdigt häri, ty då har ju i allmänhet ingen
af de bjudande någon rätt till det utbjudna, och å andra sidan
kan den omständigheten, att annan bjuder lika mycket som
han, icke fritaga honom från hans pligt i anledning af budet.
Från acceptteoriens ståndpunkt förefaller saken mera
egendomlig1 2 * *. Enligt den vanliga formuleringen af densamma
förvärf-var spekulanten redan genom sjelfva budet en verklig rått till
föremålet för utbjudandet, endast vilkorad deraf, att icke
öfver-bud göres och från auktionsförrättarens sida upprepas. Om nu
högsta budet afgifves af två personer, har ju detta vilkor för
ingendera inträffat, och båda kunde derför tyckas hafva
berättigade anspråk på det utbjudna. Ett sådant resultat är dock
uppenbarligen orimligt; icke kan den helt och hållet tillfälliga
omständigheten, att två spekulanter stannat för lika höga bud
och icke vilja gå högre, för auktionstillstållaren medföra
skyldighet att åt båda sälja det föremål, som utbjudes och deraf
han blott eger ett exemplar. Endast ett aftal med det
ifrågavarande föremålet som objekt för aflåtelsen skall enligt
auk-tionstillställarens afsigt komma till stånd eller rättare blifva
beståndande. Detta måste hvarje spekulant ovilkorligen inse.
Endast en af de högst bjudande kan erhålla det utbjudna; och,
då någon annan grund för bestämmandet af företrädet dem
emellan saknas, blifver auktionstillställarens eller
auktionsförrättarens godtycke afgörande5 * * 8. Här hafva vi således exempel
1 Från offertteoriens ståndpunkt uttala sig för den i texten omfattade
åsigten Sintenis a. a. II s. 256 not 22 i. f.; Regelsberger s. 182; Nellemann s.
66—67; Hagérup II s. 384 och Schweigaard II s. 406; den har ock gjort
sig gällande i lagkodiékationen för Östersjöprovinserna art. 3961. — Enligt
österrikisk rätt bör den ega företrädet, hvilkens bud afgifvits först; se v.
Canstein II s. 708. En sådan bestämmelse synes opraktisk, då den kan
gifva anledning till onödiga tvister och tidsskilnaden kan vara så ringa, att
den är svår att konstatera.
8 Jfr. Nellemann a. st.
8 Vanligen är det väl auktionsförrättaren, som å sin hufvudmans
vägnar träffar detta afgörande. Vid en exekutiv auktion å lös egendom
tillkommer det tydligen förrättaren af densamma. Skulle vid en exekutiv
fasti ghetsauktion lika högt bud afgifvas af två personer och båda erbjuda sig
ställa säkerhet, böra intressenterna hafva rätt att framkomma med det i
U. L. § 108 nämda yrkande, men begagna de sig ej deraf, lär väl också här
exekutiv myndighet få utöfva valrätten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
