Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såvidt vi kunna finna, måste dessa frågor nekande
besvaras l. Men är detta riktigt, är härmed också visadt, att lagens
grund icke kräfver skriftlig viljeförklaring från köparens sida lika
väl som från säljarens. I sjelfva verket förhåller det sig så enligt
hvarje rättssystem, som låter köpeobjektets beskaffenhet
(egenskap af fast eller lös egendom) och icke dess värde’1 vara
af-görande för frågan, om köpet för sin giltighet skall fordra
skriftlig form.
Tilläfventyrs vill någon häremot invända, att frågan om
grunden till stadgandet i J. B. 4: 2 saknar betydelse gent emot
dess innehåll och att, då detta tydligen utsäger, att köp skall
ske skriftligen, sådant måste innebära, att de båda
viljeförklaringar, hvilka ingå i ett köp liksom i hvarje annat aftal, skola
föreligga i skriftlig form. Riktigheten af sistnämda påstående
— hvilket för en anhängare af den herskande uppfattningen
angående aftalet såsom en enhetlig rättshandling1 * 3 onekligen
ligger ganska nära till hands — kunna vi för vår del
emellertid icke erkänna4. Åtminstone de, som hålla före, att gåfva
1 Särskildt må nämnas, att G. B. 11: 6, i den lydelse detta lagrum
hade före dess ändring genom Kongl. Förordn. d. 11 Dec. 1874, enligt
vår åsigt icke kan åberopas i motsatt riktning, något, som torde framgå af
en jämförelse med J. B. 4: 7.
* Enligt den preussiska rätten (A. L. R. I: 5 § 131) fordras i
allmänhet skriftlig form vid aftal, hvilkas »Gegenstand» har ett värde,
öfversti-gande 50 Thaier (= 150 Mark). Det är tydligt, att enligt en lagstiftning,
sådan som denna, köparens viljeförklaring måste vara skriftlig lika väl som
säljarens.
Äfven i engelsk rätt fordras för giltigheten af ett köpeaftal angående
lös egendom, till ett värde af 10 pund sterling eller mera, skriftlig handling,
såvida icke egendomen traderats till köparen eller denne erlagt
handpenning eller gjort någon afbetalning. Denna grundsats infördes i England
genom den förut nämda »Statute of frauds» sect. 17 och innehålles numera
i »The act for codifying the Law relating to the Sale of Goods», 56 & 57
Vict. ch. 71 (d. 20 Febr. 1894) art. 4, som dock icke eger giltighet i
Skotland. Se ang. denna princip Stephens a. a. II s. 70—71 och den utförliga
framställningen hos Benjamin (s. 91—247), som äfven redogör for
grundsatsens utveckling i Amerika; jfr. derom Kent II s. 661 fif., 684 ff.
3 Jfr. ofvan sid. 106 not 2.
4 På grund af särskildt 1. 17 C. de fide instr. (4,21) antogs förr
allmänt inom den tyska doktrinen, att, om enligt lag ett aftal kräfver skriftlig
form, sålunda affattade viljeförklaringar måste föreligga från båda kontra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
