- Project Runeberg -  Om auktion såsom medel att åvägabringa aftal / II. /
309

(1897) [MARC] Author: Tore Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utan förblir obunden, ända till dess han afgifvit sin
viljeförklaring skriftligen och med tvegge manna vittne. Ja, genomförd
i sina yttersta konsekvenser, innebär denna lära ingenting
mindre än ett förnekande af auktionens användbarhet öfver
hufvud i och för försäljning af fast egendom. Fasthåller man
nämligen vid, att det ligger i sjelfva begreppet auktion, att den
ena af de viljeförklaringar, hvaraf aftalet består, skall framkomma
vid ett förfarande, som i form af successiv höjning eller
sänkning af ekvivalenten lemnar närvarande spekulanter tillfälle till
täflan1, måste man vidgå, att lagens fordran på skriftlig form,
* för att en viljeförklaring af visst innehåll skall vara bindande,
strängt taget gör det omöjligt att betjena sig af auktion för att
framkalla densamma. Hela den vid utropet fortgående täflingen
resulterar ju i ett sådant fall icke i någon juridiskt förpligtande
viljeförklaring, och en senare skriftlig sådan, om ock till
innehållet fullkomligt öfverensstämmande med ett förut afgifvet bud,
är icke sjelf genom konkurrensen framkallad. Det aftal, som
på grundvalen deraf kommer till stånd, kan derför egentligen
icke sägas vara åvägabragt å auktion. Nu lider det emellertid
icke något tvifvel, att den ifrågavarande åsigtens anhängare icke
vilja acceptera denna konsekvens af densamma. Och detta med
rätta, ty i sjelfva verket btefve då alla stadganden, som påbjöde,
att fast egendom skall säljas å offentlig auktion, såsom
innebärande en contradictio in adjecto, meningslösa* 1 2. För att undgå
dessa svårigheter återstår då ingen annan utväg än att
reducera innebörden af ett dylikt stadgande, t. ex. Konk. L. § 51,
derhän, att det allena kommer att innehålla ett förbud att sluta
aftal om försäljning af fast egendom på andra vilkor ocji med

bindande äfven för inroparen, enär auktionsprotokollet är en handling,
undertecknad af hans lagligen befullmäktigade ombud — sjelfva uppdraget att
underteckna inroparens namn anses nämligen icke vara en formfordrande
rättshandling, utan kan lagligen gifvas genom blotta ropet. Se närmare
härom Benjamin s. 226—27, 246; Stephens a. a. II s. 56 not h; Kent II
s. 728-729.

1 Se del I s. 24.

2 Undantag måste dock göras för U. L. § 87, enär inroparen vid en
exekutiv fastighetsauktion som nämdt är bunden, utan att skriftlig
viljeförklaring från hans sida behöfver föreligga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:19:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atauktion/2/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free