Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så att i fredags satt jag q var och drack makligt och
långsamt mitt kaffe.
Men då tyckte den beskedliga Mamma Fortuna,
att tidens fullbordan kunde böra vara inne, att
belöna ett af sina fromma, sig sjelf besegrande barn
med en tapperhets-caramell. Saken var väl ej, tyckte
hon, af så stor betydenhet, att hon behöfde göra
väsen derför genom egenmägtigt ingrepp i
verlds-hjulet — genom tecken och under; men genom sitt
lätta handlag att knöppla med den naturliga
caussaii-tetens mångfalldiga trådar ställde hon så till, att jag
vid hemkomsten fann med stor glädje, huru — så
till sägandes — tuppen värpt ett ägg i min abcbok
— nämligen i Nizolii vidöppnade Thesaurus
Cicero-nianus. — Och i ägget låg — kan du tänka —
tvillingungar: ditt och F—s andas barn, hvilka
Diosku-rer jag med den häftighet hjelpte att krypa ur
skalet, att jag hårdt när sönderslitit dem sjelfva.
Om jag i den momenten haft så mycket tid, som
jag hade lust, så skulle jag genast satt mig ned att
fylla några tacksamhetsblad till Eder, älskade
vänner: Men hela resten af den dagen (post —) var
olyckligtvis borttingad. Nu —
Tisdagen den £ Mars,
Nu — ja! — — Nu tyckte jag just att jag
hade fått tiden fatt i vingarna, och i sanning, när
är väl den fogeln för vanligt folk mera spak, och
mera trögfotad, än en Söndag? Också var han den
morgonen alldeles min fånge på discretion, — och
jag tyckte ingen ting mera fatt» mig, än att jag
kunnat rycka af honom några af hans snabba
vingpennor till behof för min påträngande skriflust. Ja!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
