Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
långvingad svala insmygt sig till mitt sällskap. Vi
voro bägge Ma generade af kvarandra: ty hon ville
undan för mig som för fienden, oeh flaeksade, i sin
paniska förskräckelse, i hvarje hörn af rummet; jag
å min sida fruktade, att hon skulle få kanon-feber,
och i förbiflygten öfver mitt hufvud bereda åt mig
samma jemmerliga öde, som fordom åt Tobias. Ifvern,
att frälsa både henne och mig, bragte mig
oförtöf-vadt på benen och i kläderna. Då jag, ej utan
omständigheter, hjelpt den lilla förirrade luft-vikingen
Jlott, och såg honom kryssa glad och snabb på sin
vägfria och väggfiria bana, blef äfven ”stugan mig
trång.” Jag stoppade en del af Walter Scott i
fickan, och begaf mig ur huset, der allt ännu var så
stumt, som om man lemnat det öde till ett eremitage
för mig. Utomkring var det Uka stilla, oberäknadt
det yra lifvet af redau svärmande yrf&n, qvittrande
småfåglar och gällstämitiiga tuppar, som ropade god
morgon åt hvarandra vidt ut kring bygden. Dagen
var i sin nymålade friska glans: solen stod ännu ett
par streck i norden, och kastade genom en högblå
luft på löfven och gräsen ett brandgult sken, skarpt
afbrutet af den starka tusch-lavuren på skuggsidan.
Utan bestämmelse för de åt sig sjelfva lemnade
stegen, kom jag oförmärkt in på kyrkogården, der jag
snart valde mig eti hvilopunkt och vidsträckt
synpunkt på en gräsig griftkulle, öfver hvilken en
genombruten skugga var utbredd från nära buskar och träd.
Jag framtog boken, och ögnade på beskrifningen af
en kal och ödslig vildmark i Skottland; men de
bleka och främmande bilder, som denna skildring
uppkallade, skrämdes bort af de muntra lärkornas
fältrop, af doften från det slagna höet, af de blå
och gröna färgor från en svensk himmel och jord,
som stulo sig in mellan de svarta engelska orden. Om
ttägra fä mimiter var den lial&löda bokstafven lagd å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
