Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hufvudena sluta med intet, och de qvickare med en
för alltid osäker och dimmig insigt i hvarjehanda.
Detta är äfven ett af de sednare Skolordningarnes
be-dröfliga resultater. På Gymnasierna har väl ej
mängden af ämnen undergått någon så oproportionerlig
tillökning, som i de lägre Skolorna, — tvertom är
denna tillökning alldeles oundviklig i anseende till
tidens trängande kraf — men fordringen af dessa äm-’
nens fördubblade och mångdubblade vidd, i
förening med den täta blandningen och
sönderstycfcnin-gen af mycket på en gång, har der haft högst
menliga följder. Man hinner ej mer, än fjeska ifrån sig
det ena dryga pensum, för att nästa timme börja på
med det andra, och ingen stund lemnas
Gymnasii-ungdomen, om den vill fullgöra sina skyldigheter,
hvarken till nödig vederqvickelse, ej heller till det så
vigtiga privåtstudium, h vartill den gamla Skolordningen
lemnade så goda anledningar. Idcen med våra
Gymnasier — en inrättning mot hvilken intet land har
något fullt motsvarande, och som afiindas oss åf
Tysklands klokare Lärde, — är ej den att vara en fort-’
satt högre Trivialskola, utån en mellanlänk mellan
Skolan, der allt studium skall drifvas lexvis på Lära-;
rens ordres och commando, och Akademien, der hvar
och en studerar efter eget befäl. På Gymnasium
måste ännu läxorna drifvas, men så, att de blifva en*
method-lära för ett sjelfständigt studium , hvilket ock-’
så fordom förutsattes såsom löpande paralelt med
undervisningen under dé publika läsetimmarna. Ännu*
under min Gymnasii-tid var denna anda ej utdttd:
(ehuru den småningom afmattades genom den dryga*
och sönderplockade mångläsningen) och jag minnes hu-!
ru mycket jag vann äfven i kunskaps-vidd genom mitt
enskildta studerande, fast på bekostnad af ett oeh an-i
nat af de ålaggde publika studiiämnena, hvilka jag’
tidtals måste lemna åsido. — Nu är det vårt ända-"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
