- Project Runeberg -  Bref och dagboks-anteckningar / Del 1. Bref /
293

(1842) [MARC] Author: Adolph Törneros
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig inom skotthåll, utån anseende till person eller
rang, fått sina stundom hvassa pilar; men då dessa
upptåg i det hela andats ett vänligt, mildt lekande
lynne, så ha pilarne — likt Achillis lans — läkt
gamma sår de gifvit. Man har för hvarje styng
blifvit satt i den stämning, att man skrattat bort svedan.

Mig behaga särdeles dessa lustiga tillställningar,
4etta spelande skämt som ofta har en djupare och
allvarligare betydelse, än mängden deri ser. Ja!
hvar-före finnas ej nu, såsom i medeltiden, glada snillen,
som i egenskap af infalls-styckjunkare lefva
obekymrade om dagligt bröd vid fursteliga hof. Att
vara narr den tiden var detsamma som atf vara vis,
ehuru i en särskild form. Dertill fordrades lika
mycket snille, som till att hvälfvas på verldshjulen. Löje
och allvar äro blott tvenne motsatta ställningar,
hvar-ifrån man skådar lifvet och dess phenomener. Detta
tycktes man fordom sentera mer än nu: — och
derföre hölls narren såsom sådan i heder, emedan man
fann, att han såg verldens gång lika rigtigt ifrån
afvigsidan, som den kloke ifrån den så kallade
rätsidan. Till regentens person var han ett nästan
nödvändigt bihang, emedan narren ofta med mera
framgång kunde ”ridendo dicere verum ” än lians
rådgif-vare kunde göra det på raka vägen. Den
priviligie-rade narren var en nyttig spegel, hvari de store
fingo de dårskaper, hvaraf deras charakter eller lefverne
kunde vara bekajade, skarpare i sigte, än nu för
tiden är möjligt.

Nu äro åsigterna om skämt och allvare mera
sammanryckta, och man skiljer ej så scrupulöst
mellan det, som man förr betraktade såsom lika
naturligen motsatta sidor af lifvet, som mörker och ljus,
sömn och vakande — nemligen strängt allvare i hand-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:19:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atboda/1/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free