- Project Runeberg -  Bref och dagboks-anteckningar / Del 1. Bref /
385

(1842) [MARC] Author: Adolph Törneros
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvetbröd. Han var förtjust öfver min hemkomst,
hvilken han — som man nu efteråt uträknade —
hade väntåt hela dagen. De andra tyckte som så: ”inte
kommer han på en så ful dag, då han uteblifvit de
vackra.” Men Selim hade immerfort lupit ut i alléen
och skällt, och han, som eljest är den förste i säng,
ville den qvällen alls icke ge sig någon ro, utan
måste ideligen släppas ut för att skälla ända till kl. var
öfver 10. ”Ja! va’ke det förståndigt?”

Eljest var Sclim denna gång ej rigtigt klok på
min person. Hans ögon och hans nos voro i
oupphörlig motsägelse med hvarann, och inledde hans
sunda förnuft i Kantiska antinomier, d. v. s. i tvenne
hvarandra upphäfvande syllogismer. Mitt ärliga
ansigte sade honom, att jag var den samme som förr,
nämligen hans lialfgud; hyxor och rock ville deremot
bevisa hans misstänksamma nos, att något sattyg låg
nnder alltsammans. Hvad det kunde vara för slag,
mäktade han ej på hela två timmar utransaka,
dittills alldeles obekant med den pikanta varglukten, som
genom råvädrct inbitit sig ännu mera genomträngande
i klädesplaggen. Han tog dock sitt förnuft till fånga, och
sade ingenting derom. En rätt-trogen hund är ej
gerna scepticus, om han kan slippa det, ehuru många
frestelser det rationalistiska väderkornet är utsatt för.

Jag skall säga: det smakade något välattfåläg- ’
ga sig i sin egen varma säng, i stället för en
äfven-tyrlig gästgifvare-lya. Sömnen lät ej heller vänta på
sig, såsom natten förut.

Så fasligt länge räckte dock ej detta nöje; ty
det af bröts af ett annat kl. 5 på morgonen.
Före-lyst af H##, insteg då en kär resenär —- F##.

Bref. ’ S8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:19:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atboda/1/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free