Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
jag icke nu öfver IS t a roig åt den stumma frid, som tillhör
gr af varnas omgifning: jag nödgas tala; röster från personer,
som äga rättighet till min lydnad, hafva det begärt. Men
vid hans grift kan jag icke börja med klagan, eller
inrymma min första tanke åt känslan af förlust Att hafva ägt
en sådan Vän, — och det i mångårig gemenskap af
ömsesidigt själs-utbyte och förtroende utan gränsor, — är en
Försynens välsignelse, tillfyllest ovärderlig, att aldrig för ^yrt
af den efterlefvande kunna gäldas. Och mot evighetens tid,
hvaraf allt älskande samlif innebär försmaken eller fastmera
begynnelsen, hvad äro några jordiska årslängder af saknad?
Bet är sannt: med hvarje vän, som dör före oss, dör
öck en del af oss Sjelfva; och i samma mån, som vännen
varit oss kär, Ér det honom åtföljande stycket af vårt lif
taget Ur vår innersta varelsei Också kan det ersättas
—-éller tillbakagifvas — endast genom honom; vid återseendet
inom den högre krets af tingens ordning, till hvilken hans
öfverflyttning sålunda påskyndat vår egen. Men om det
efterlefvande fragmentet ej kan förgäta, hvilken näring,
hvilken förstärkning, hvilken förädling den fordna sammanvaron
dagligen medförde; om det liknar en tonföljd af acoorder,
som, i minnet af en försvunnen ljuf tvåstämmighet, äfven
såsom ensam ej kan upphöra att fortklingande upprepa den
ursprungliga föreningens melodi: hvad bättre skulle det
försöka med de krafter som återstå, än att utbilda denna
tonföljd till ett fequieni} hvari den fordna själs-musiken, om
icke fortsätter sig> åtminstone med sorglig vällust förlänger
sitt genljud?
Må, tir sådän synpunkt, följande teckning betraktas!
Närmast egnad åt dem, som personligen kännt och älskat
dess föremål, är den gjord utan bekymmer om de läsare,
som torde finna den alldeles för utförlig, emedan den för
dem ingenting märkvärdigt innehåller. Mången gifves dock,
för hvilken man aldrig om Törneros kan tala förmycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
