Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iÖQens olika egenskaper och vexelÄfrhållande *), So sällskaps-*
lifvet och samtids-andan, än de gamla och nya språken**);
än gå de rakt på ämnen, som tillhöra Philologiens,
Philoso-phiens, Religionens, Historiens, Konst- och Sanihälls-lärans
innersta kärna. Men de ra& röra hvad söm helst: allestädes
känner man sig af dem interesseras, oftast undervisas, ömsom
i redan länge hysta öfvértygelser bestyrkas, ömsom väckas
till utsigter åt vidgade och nya. En fordel är, att åt hans
djupaste — äfvensom (jemförelsevis) mest utförda — philo-r
sophiska betraktelser, än i dialektisk, än i ethisk,
äniästhe-tisk, än i religiös, än i politisk rigtning, hafva de sista fem
arken blifvit nästan helt och hållet inrymda. Sammanhåller
man dermed sådana stycken på de föregående, som t ex.
sidd. 43—52; 54—58; 60—68; sid. 81; sidd. 83—87; sidd.
89—120 (en hel, och ypperlig, af handling om
Mennisko-racerna, samt i anledning deraf om Menniskoslägtets Historia);
sidd. 161—170, med flera dylika: så kan man, ganska
bestämdt, till en hel bild hopfatta grunddragen af hans
verldsåsigt* På de båda sista arken framträda kanske
ögon-skenligast dess hufvud~punkter (och i denna philosophi äro
hufvud-ljuspunk terna städse tillika h jer t- ljuspunkter). Man
skall tvivelsutan på dem igenkäuna samma specujativa
The-ism, samma uppfattning «f Lifvets centraI-mysterium,
samma på klarskådningen af en trefaldig Guda-uppenbarelse (i
Naturen, Menniskan och Gud-Menuiskan) grundade vishets-
*) IVäppligcn bar, i fä erd, Hlgat vackrare blifvit sagdt om den
’sanna europeiska Qvinnan ocb henne rf äktemka £s-kärlek, än detta
af Törneros, i andra delen sid. 177: MOm fruntimren i Europa —
liksom qvinnorna bos somliga Amerikanska border — hade sitt eget
språk, skiljdt från männernas, så vore satsen: jag fir j*gi derpå
oöfversattlig. De vore ej i stånd att uttrycka den annorltmda, Än:
min man är jag. Qvinnan äger ej något jag med spaltning, eller
med acccnt. Derföre äro de ock mindre blottställda för sjelfvo~
so t ens skälfvosot (egoismens frossa)”.
> T. ex. skarpsinniga jemnförelscr mellan Grekiskan ocb Lati-
nen; resultatet år kortast uttryckt på »i‘d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
