Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans föl t af framtid gjorde öckeidikt:
På knä vid Christi kors, i fädrens tro,
Han morgonljusna- såg sitt dunkla bo;
Och blef ånyo, hvad förut han var:
Sin första kärleks modiga försvå*!
Nu väl! med sorgens bloss, vid klockans dån,
Till stoftet foljöm stoftets korta lån!
Beklagom dock ej fallna hyddans gäst;
Bland högre andar nu hans födselfest
Blir firad just som bäst, i glädje stor,
Der, ofvan stjernerymdens skira Bor,
Hans förutgångna Moder mött sin son . . .
O, hvilket möte! Kanske nu den vrån
Vid Eskils kyrka de påminna sig,
Den gröna tomt med lönnbevuxen stig,
Der än den moderliga kojan står;
Guds frid der hvile, Öfver bådas spår! —
Beklagom ock ej heller oss, som fatt
Så skön erfarenhet, så prisvärd lott,
Att hafva honom ägt, i tal af år,
Att ha, med stolthet, kallat honom vår;
För oss, änskönt nu flyttad uppom skyn,
Han än är vän — och fröjd — och föresyn!
Berarom noga taflan af en själ,
Så lefvande för idel Ljus och Väl,
Sträng blott mot sig, mot alla andra öm;
Ett lif af blixt, en ro af himmelsk dröm! —
Och Du, om hvilken här en dödlig rost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
