- Project Runeberg -  Bref och dagboks-anteckningar / Del 2. Dagboks-anteckningar /
11

(1842) [MARC] Author: Adolph Törneros
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sien ej gerqp bli annat An Rhetorik, och den
plastiska karakteren bos Romarne skilde sig från den
hos Greken, såsom sculptur fiin architektur.
Den förra har for skönheten en o b j e Cti v
bestäm-ningsgrund, den sednare en snbjeetiy. I den forra
Ar skönheten sitt eget vilkor och mål: i den sednare
bestämmes och beror skönheten af ett utom den
liggande Ht ål. I den förra är det techniska och
sesthe-tiska uttrycket oskiljaktigt såsom själ och kropp (i
rent mensklig mening). Det techniska har förlorat
«in bestämmelse, och är ett intet, om det ej tillika
&r skönt. I Architekturen består äfven det teckniska
-for sig sjelft, och det aesthetiska inskränker sig till att
undangömma, forsköna och förädla den teckniska
ptaromett’ Den forra går ut på att skapa något skönt;
den sednare att skapa något som tillika är skönt, —
något forgkönadt, — ock högsta konsten och
svårigheten är att forena förståndets mechaniäfca ändamåls**
kräfvande med inbillningens spel, så att ingendera
ftfverväger, och att de sammansmälta utgöra ett skönt
helt. Derföre öfverbalaneera hos Romarne så ofta
antingen den nakna hårdlemmade prosan eller den
frfverlastade arcbitektoniska siratligheten.

Hvarfore skole vi hänga de gamla i kjorteln
beständigt , då desse i stället utbildade sig Sjelfva?
frågar nymodingen. Om detta vore fullt sannt, att de
hemtade allt af sig Sjelfva, så vore dock svaret lätt:
de behöfde mindre några Classtska mönster, emedan
de Sjelfva voro det; -— hela tiden var klassisk.
Lik-vti kommo de, lika éilet som vi, la*»gt fram, utan
rika dkatter af tradition. De hade aaa för&ders lif,
och deras minnen från -dunkla urtider i arf, och
behöfde alltid stödja sig på dem. Det var Romani först,
aom kanske af Uygd öfver sin slödderagtiga härkomst
v$*de fomåådem ryggen, för att kasta säg m i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:20:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atboda/2/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free