Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kes vara ett otillgängligt Himalaya. Af brist på
förmåga att uppnå denna böjd, har man nedstämt
frågan inom lägre regioner, i hvilka den visserligen
blifvit lättare att besvara, men också upplöst sig i
tvenne helt andra frågor. Man betraktar den ifrån
tvenne stridiga synpunkter: man ser saken antingen ifrån
den Naturalhistoriska riktningen, enligt hvilken
racer-jias ursprungliga mångfald följer, eller ifrån den
Speculati va, enligt hvilken en ursprunglig enhet
bestyrkes. Öfver hvardera principen för sig kan
resonne-mentet ha ett berrskande välde; — ty divide et
im-pera heter det — man kan drifva saken till en hög
grad af sannolikhet från hvilkendera sidan man tager
den, och Steffens visar just i sin af handling öfver
detta ämne i ”Schriften. Alt u. JVeu” med hvilka
plausibla argumenter begge motsatserna kunna
väpnas. Men resultatet blir ock detsamma, som af
hvarje skarpt söndrad dualism, att de begge
ensidigheterna ställa sig i en desto oförsonligare kamp mot
hvarandra, En partiell åsigt assimilerar lättare och
hastigare med sig hvad som ligger i dess väg, än en
högre allmän; .— men också blott till en viss grad. En
annan lika partiell åsigt möter den under sin
framfart, och begge verka hämmande på hvarandra. Ulan
en förening af begge principerna är ingen
constru-ction af menniskoracerna möjlig, så vida det ej kan
nekas, att menniskans uppkomst öfverhufvud är cn
product af både physi&kt-materiella och
psycluskt-religiösa krafter,
Anhängarne af den polyspermatiska åsigten
kunna af naturalhistoriska grunder hemta stöd till och
med för en specifisk åtskillnad mtnniskoracerna
emellan, Hvarmed vill man bevisa *- kunna de säga —■
att racer, så olika till siua kroppsliga och andcliga
anlag, så motspänstiga mot all förändring i grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
