Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
binda dem, lcanna med ämm större skäl neka, att
bröder oeh systrar, som vid tilltagande år visa en
stor olikhet i lynne och gestalt, utgått ifrån samma
föräldrapar. Men sanningen finnes likväl ofta nog
der, hvarest minsta sannolikheten finnes, hvilken
in-conseqvens vanligen röjer, att man beräknat saken
med någon brist i calculen. Detta sönderfallande i
individuella bildningar sammanhänger med allt
jordiskt, allt ändligt. Hvarje ting som uppstått,
skyndar bort ifrån sitt upphof, och vanligen med en
relativt större hastighet än det återbringas tillbaka.
Cul-turens röst är det som lockar vårt slägte åter hem
på-mångfaldiga omvägar ifrån mångfaldiga irringar,
och samlar alla i det eviga födernehuset. Men utan
att vi från begynnelsen varit bröder, utån en djupt
i naturen inrotad slägtkänsla, utan denna humanitet,
som utgör vårt slägtes instinct-drift, hvarigenom vi
förmås att uppsöka och älska hvarandra från pol till
pol såsom länge skiljda anförvandter, hade culturen
éäkert ej gjort ett steg. Om menskligheten börjat
med flere skiljaktiga grundtoner, om Hottentotter,
Eskimoer och Circasier stämt opp hvar sitt thema,
månne någonsin odlingen skulle hafva kunnat göra
försök att upplösa så skrikande dissonanser? Hvarje
hufvudstam skulle på sitt håll hafva utvecklat sig till
det, hvartill den efter sina särskildta
naturförhållanden och anlag kunnat höjas: hvar och en skulle ha
construerat ett menniskoslägte med en verld för sig,
och de ledande och förbindande trådar, som vi nu
se i en otalig mångfald spunna öfver detbela, skulle
ej ha funnit föste genom den allt mer begränsade
isoleringen. Att en sednare beröring genom culturen
ej ensam knutit dessa trådar utan en i födseln
gif-ven naturlig gemenskap, synes af eulturens egna
phe-nomener. Äfven det högsta och andcligastc, ja
gudomligaste i menniskonahrten har ej förmått att motstå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
