Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket har denfta skapelse af ett par, — hvilka tu äro
ett — föregått på tvenne skapelsepoler. Här slutas
ou efter mitt begrepp den egenteliga utveeklingen
af min hufvudtanka, om menniskoslägtets
natural-historia.
Men hvadan kommer, och hvart syftar denna
dualism i menniskonaturen? — Hvarje dualism
utvisar, att en synthesis ej med den fullständighet och
jcmnvigt mellan båda factorerne blifvit verkställd, att
ju en rest, ett bråk, ett plus på ena sidan utan
motsvarighet står qvar. Så förhåller det sig med
menniskan äfven. Det animala lifvets blomma är qvinnan.
På naturens materiella sida utgör hon det
fullständigaste individuum — hon är ett sjelf-medvetande
individuum i högsta potensen, — hon är person.
Ideen af menniska är hos henne förmäld med
materien till en fullkomlig subjectobjectivitet: så långt som
ett materiellt kan hafva själ, är hon representant för
dessa motsatsers högsta förening. Såsom physisk är
hon en fullkomlig harmoni, i henne är idel skönhet
och lugn, hon lefver för sin egen skull, för sitt
släg-tes skull hvilket är det samma: hon är sig sjelf nog,
— derföre ser man ock att qvinnor alls icke
behöfva hvarandra; hon är belåten om ock ingen mer
qvin-na i verlden funnes. Men en ny differens uppstår
derigenom, att hon ännu står qvar på den sinliga
sidan: subjectobjectiviteten hos henne har ett
öfvervägande plus på den objectiva sidan. Kropp och själ
äro väl sammansmälta, men det kroppsliga innesluter
4>ch råder ännu öfver själen. De äro reellt förenade:
ännu icke ideellt. (Endast på Solen torde en ideell
sammansmältning af båda factorerna kunna yttryckas.)
Det är ett öfverskott af sinlighet, som saknar en
motsvarande mättnad af något ideellt. Derföre är
det ett bråk till rest, som antyder fortsättningen in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
