- Project Runeberg -  Bref och dagboks-anteckningar / Del 2. Dagboks-anteckningar /
119

(1842) [MARC] Author: Adolph Törneros
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

henne: helå hennes Varelse är religion, och scepsU
är hos henne en onatntlig act, emedan den innebär
en tptal sönderslitnihg af hennes inre organism, der
alla de yttre själskrafterna stå i det mest omedelbara
beroende af denna grundkänsla, llos mannen åter*
som redan i ailkigpt är abstract, (och med det
samma concret), här den suiliga regionen svårt att
bibehålla den andeliga inom sig ntan ett kufvande, ett
slafviskt nedtystande, en blundande resignation.
Qvinnan behöfver ej resignera: hon lefver genom ideen
uti dess åskådning: hon lefver för sin egen och för
menniskans skull och bär inom sig orubbadt
mensklighetens idé, hvilken hon ej behöfver först fånga och
fasthålla; Hon är ett sjelfständigt individuum, ett
ostördt medvetande, en person, som lefver med frihet
och omedelb&rt ledd af ett förnuftigt öde —
mensklighetens idé — såsom instinet. Men hos mannen
börjar en förnuftig frihet, eller ett fritt
föran ft fixera sig såsom ett concretum, som ju mer
concret det blir, aflägsnar sig ifrån mensklighetens
idé, det förnuftiga ödet. Han är en person, men på
den psychiska sidan är denna person blott en rol,
och männernas slägte blifva knedspeläre i ett drama,
i en mångfald af handlingar (i stället för ätt i
qvinnan är ro) som söka att utveckla en enhet en
idé, och denna slägtets idé realiseras genom historien.
Den enskildta menniskan handlar ensidigt och
derföre dukai* hon under för det förnuftiga ödet, ehuru
denna verldsregering genom de enskildtas krafter öch
undergången af deras ensidigheter realiseras.
Reflexionen söker att fatta, begripa och fullända mensklig*
hetens högsta idé, men den aflägsnar sig stundom
derifrån, stundom närmar den sig derhän, tills den
sluteligen genom alla bildningsgrader hinner det sökta,
som ständigt approximerar sig till begreppet, i det
dea tillika npplyftär och förädlar det* Om den för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:20:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atboda/2/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free