- Project Runeberg -  Bref och dagboks-anteckningar / Del 2. Dagboks-anteckningar /
123

(1842) [MARC] Author: Adolph Törneros
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

merendels åtföljd af morålisk likgiltighet. Qvinnors
själ och kropp äro gjorda af samma stycke, då
der-emét karlars kropp endast är en boét eller ett
harnesk för själen; Utan att vilja föra behagsjukans
och graimlåtssotens talan, kan man pistå, att det ges
en aesthetisk medeHinea i frågan om klädseln,
under hvilken ett fruntimmer ej kan stå, utån att hoa
tillika röjer att hon förkastar eller åtminstone
glömmer sig sjelf för mycket; ett litet plus är å hennes
sida bättre än ett minus. En karl åter räknas det
till fåfänga, om han står öfver denna linea. Ilans
egentliga berömmelse ligger utom kretsen af yttre be-,
hag; ty hans öfvervägande själskraft består i hufvu-.
det, och är således riktad åt begreppens och
idéernas verld. Qvhmans själ har sitt hufvudsäte i
lijer-tat, och är vänd åt sinneverlden: hon står derföre i
en mera omedelbar beröring med det yttre och med:
det närvarande* Hennes lif är begränsadt till hennes:
egen synliga omgifning: det mesta af hendes
skapelser ståi* i dagsljuset, hvarföre hon ej med nog
mycken aktsamhet kan sörja för harmonien och skön-;
heten af det lilla universum, der hennes persön ver-,
kar som en liten gudom. Närmast kring hennes eget)
väsende, d. v. s, i hennes eget yttre skick söker maiL
derföre det första och renaste aftrycket af den inre.
ordningen och renheten — och Sjelfva instincten
förmår också qvinnan, att äfven oberoende af andras,
bifall, för skönhetens egen skull, upphöja de med->
födda behagens tafta genom skenets fernissa, Äfven
i den ålder, då ungdomsblommorna vissnat, samlar:
hon sorgfälligt de förtorkade kronbladen liksom i en
smakfull pot-pourri-urna — i en vårdad drägt.
Sjelfva sedligheten hos qvinnan står i så mycket närma-,
re sammanhang med hennes yttre anständighet, som
den mindre hvilar på begrepp än på känsla. Kring
mannens dygd går JL^gcn, Pligten och Åran på vakt^.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:20:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atboda/2/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free