Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rike, hvartill det speculativa tänkandet visserligen ger
regulativet, men icke utgör dess högsta och yttersta
moment.
Det absoluta Ett (säger 1): Monotheism:
spiri-tualism: urreligion och urphilosophi.
Det absoluta Allt: Pantheism: polytheism: sinlig
naturdyrkan: materialism.
Det absoluta O (säger intet): Atheism: nihilism
abstract förståndsphilosophi: sig s& kallande idealism.
Plato = en dikt öfver menskliga vetandet; men
också blott dikt, med fullt medvetande derom. Han
låtsar som allt vore så, tillsvidare, tills ett högre rcale
uppenbarar sig for menniskan. Det är en ironi: ”Godt!
det der skall då låtsa vara alltsammans;” men icke
något hån, någon förintande och negativt sceptisk
ironi, utan den sanna, som vet med sig lifligt ett
väsen, upphöjdt öfver allt hvad i någon timlig
tankeform kan exprimeras, och som blott i oändlig
tankeevolution uppenbaras.
För att få en enhet i den dualism, i hvilken allt
vara upplöser sig vid sin ingång till existens, och
på hvilken continuiteten af detta Vara beror, så måste
man återgå till den punkt, der dessa dualistiska
motsatser ännu ligga osöndrade — till ide en.
Allt ändligt är förgängligt: denna sanning
hänvisar på en annan, att det finnes ett oförgängligt,
som uppblomstrar på förgängelsens grund. Allt är
stadt i en durchpassage genom tid och rum till det
som är evigt, alltid och allestädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
