Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Rubriken till §§ 42—54.
Från en verklig, i ord eller handling liggande tillförsäkran om
viss egenskap hos godset har man att skilja ett allmänt
lofprisande2* däraf, hvilket saknar juridisk betydelse. Ju mera allmänt
hållen oeh sväfvande en uppgift angående godsets beskaffenhet är,
desto svårare är det för köparen att därpå grunda något anspråk.
Allt beror emellertid härvid på omständigheterna i det särskilda
fallet, och såsom en verklig tillförsäkran kan understundom vara
att betrakta en uppgift om så pass relativa egenskaper som stor,25
god, ren, vacker,25* välsmakande, hållbar, lättskött,26
bränslebesparande o. s. v.
En konsekvens däraf, att fel begreppet bestämmes in concreto,
är, att det för tillämpning af stadgandena om fel i godset icke är
erforderligt, att godsets marknads- eller saluvärde genom felet
ned-sättes 21 Ett fel i godset enligt lagens mening föreligger i hvarje
føll, då detta saknar någon af köparen fordrad egenskap28 (t. ex.
om ban fått ett randigt tyg i stället för ett rutigt, ett häftadt
exemplar af en bok i stället för ett bundet eller tvärtom). Ifrågavarande
egenskap behöfver ej heller vara så att. säga inneboende i själfva
godset, utan såsom fel i detta är att anse, att det icke är af det
märke, som köparen fordrat, eller icke i anseende till sortering
eller förpackning29 öfverensstämmer med rekvisitionen eller är af
annan tillverkniug30 eller förskrifver sig från annan ort31 eller tid,32
än aftalet bestämmer.33 Likaledes har man att tillämpa stadgan-
24 Jfr Hagerup s. 84: n. 5, 85, Aubert s. 86—87, Lassen § 46: n. 12, § 83:
n. 10 och Kjøb s. 48, Hindenburg s. 33: n. 7, Crome § 221: n. 25, Schneider
art. 243 n. 2.
25 Jfr N. J. A. 1906 A n:o 358.
26* Jfr N. J. A. 1883 A n:o 264, 1894 A n:o 282.
26 Jfr lY. J. A. 1905 A n:o 171.
27 Jfr Grundtvig s. 14 n. 8, Crome § 94 n. 24. Å andra sidan anse vi dessa
stadganden tillämpliga, äfven om godset på grund af felet totalt saknar
marknadsvärde; annorlunda Staub § 377 A. 36. Att emellertid i sådana fall
reklamationsskyldigheten ofta kan bortfalla, följer af § 53.
28 Jfr N. J. A. 1901 s. 155 (viss färg hos tändstickor).
29 Jfr N. J. A. 1877 A n:o 97, 1884 A n:o 393, F. J. F. T. 1898 bil. s. 81
b n:o 15, Lassen § 83 n. 6, Federspiel s. 147, Staub § 377 A. 9, R. G. E. 59
s. 120, Hafner art. 243 n. 4.
80 Jfr N. J. A. 1886 s. 203, 1890 A n:o 139, 1900 A n:o 24, 392. Köparen
behöfver i sådana fall icke mottaga varor af annan tillverkning, äfven om dessa
faktiskt äro lika bra: jfr ofvan, § 3 vid not 11.
31 Jfr N. J. Å. 1899 A n:o 107 och Aubert § 13 n. 13, 14. Att ett
varuslag betecknas med ett visst geografiskt namn, innebär icke alltid, att det skall
förskrifva sig från denna ort; exempel: pilsneröl, gants de Suède.
32 Exempel: säd »af årets skörd>, »oktoberfiskad» fetsill. Jfr Chalmers s. 32.
u Detsamma gäller, om godset enligt säljarens uppgift förut tillhört en namn-
gifven person och denna uppgift befinnes oriktig, förutsatt att nämnda
omständighet för folk i allmänhet eller för köparen personligen kan antagas öka dess
(affektionsvärde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
