Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 52. 149
tala å fel eller brist i godset. Det är sålunda icke tillräckligt, att
köparen endast i allmänna ordalag låter förmärka sitt missnöje med
leveransen, utan meddelandet måste utvisa, att köparen icke är
sinnad att låta sig nöja41 eller åtminstone förbehåller sig sina
rättigheter i anledning af felet eller bristen. Något detaljeradt
angifvande af felets beskaffenhet eller bristens storlek erfordras icke, men
meddelandet måste dock utvisa, i hvilket afseende godset enligt
köparens förmenande är kontraktsstridigt.42
Lika litet här som i det fall, hvarom § 27 handlar,49 är det
erforderligt, att köparens ifrågavarande meddelande innehåller
upplysning om vidden eller arten af hans anspråk i anledning af felet
eller bristen, speciellt icke därom, huruvida han vill afvisa godset
eller, såsom det plägar heta på köpmansspråket, ställa varan till
disposition. Att detta icke är nödigt, utan att köpareti kan nöja
sig med en s. k. neutral reklamation,44 framgår otvetydigt af
paragrafens andra stycke och betingas för handelsköpens del däraf, att
reklamationen måste ske »genast»,44» hvadan det icke kan begäras,
att köparen strax skall vara på det klara med sitt val mellan
de olika utvägar, som jämlikt §§ 42 och 43 stå honom till buds.45
Underlåter köparen att reklamera, har detta enligt uttryckligt
stadgande i andra punkten till ßljd, att han går *all talan för-
41 Jfr Grundtvig s. 112: n. 22—8.113: n. 24, rättsfall i N.R. 1906 s. 652 och
Staub § 377 A. 23, 24 i. f.
42 Se härom Chydenius s. 160, Hasselrot s. 571, Hagerup s. 109, Lassen
§ 83: n. 129, Grundtvig s. 110—112 och Lov om Køb § 52 n. 6, Federspiel s.
180—182, 184: n. 1, Staub § 377 A. 24. Jfr N. J. A. 1897 A n:o 139
(anmärkning om för stor kvantitet).
a Jfr ofvan, del I s. 384.
44 Öfverensstämmande Hagerup s. 109: n. 4, Lassen § 83: n. 132, Grundtvig
s. 113: n. 25, Federspiel s. 185—189; likaså tysk och schweizisk rätt, se Staub
§ 377 A. 22, Schneider art. 246 n. 21, Grundtvig s. 124: n. 46—48. Annorlunda
Aubert § 14: n. 8-9 och S. G. A. 35, jfr Grundtvig s. 126: n. 55—s. 127: n. 58. —
Frän hittills gällande svensk rätts ståndpunkt kan, såsom Björling (i T. f. R.
1904 b. 465) framhåller, detta spörsmål knappast uppkomma, då varans ställande
till disposition anses utgöra ett villkor för att köparen öfver hufvud skall kunna
göra felet gällande; jfr Chydenius s. 159 och N. J. A. 1894 s. 631. Härvid är
emellertid att märka, att det kan ligga i säljarens intresse att låta köparen behålla
varan mot prisnedsättning; att köparens första meddelande innehåller en
framställning om en sådan uppgörelse eller en förfrågan, huru säljaren vill ordna affären,
kan därför icke betaga det egenskapen af giltig reklamation; jfr Hasselrot s. 571,1000.
444 Enligt N. L. B. behöfde anmärkning mot varans beskaffenhet icke
framställas förr än 14 dagar efter dess mottagande; se ofvan not 7. Däraf förklaras,
att det i samma förslag kunde åläggas köparen att i själfva reklamationen
meddela, om han påyrkade, att säljaren skulle återtaga godset; se § 46: 2. Jfr Lassen
i T. /. R. 1898 s. 104.
46 Icke ens vid platsköp lärer köparen under alla förhållanden vara pliktig
att strax, då godset honom erbjudes, lämna besked härutinnan. Vägrar säljaren att
lämna godset ifrån sig, med mindre köparen förbinder sig att icke senare afvisa
detsamma, kan han alltså därigenom komma i mora; jfr ofvan, § 21 vid not 44 b
—48 och Federspiel s. 105—106.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
