- Project Runeberg -  Om köp och byte af lös egendom. Kommentar till lagen den 20 juni 2005 / Senare delen omfattande §§ 42-71 /
165

(1906-1908) [MARC] Author: Tore Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

187 Tillägg till § 51.

Dessa skilja sig nämligen från de med slutorden i § 28 afsedda
endast därigenom, att köparen här förutsättes rara i sin fulla rätt,
då han afvisar godset, under det att § 28 handlar om den köpare,
som utan fog afvisar detsamma. Har nu den senare rätt att ändra
ståndpunkt, måste dylik rätt så mycket mera tillkomma den, som
med fog afvisar godset; det är nämligen otänkbart, att den senare
skulle befinna sig i en sämre ställning än den förre. Vi stanna
alltså vid den meningen, att en köpare, som meddelat säljaren, att
han på grund’ af fel eller brist i godset bäfver köpet, är berättigad
att, om säljaren vägrar att återtaga godset eller icke utan oskäligt
uppehåll faktiskt återtager detsamma, ändra ståndpunkt,47 så att
han behåller godset med eller utan yrkande på prisnedsättning
eller skadestånd på grund af felet eller bristen. Om godset
sedermera skulle stiga i värde,48 har alltså säljaren ändå icke rätt att
utfå mer än den betingade köpeskillingen.49

Frågan om köparens rätt att ändra ståndpunkt blir särskildt
brännande i sådana fall, då köparen,50 efter att hafva afvisat
godset,51 blifvit försatt i konkurstillstånd.52 Man har velat göra

47 Till samma resultat kommer, sä vidt fråga är om leveransaftal, Hasselrot
s. 552, hvilken i sin polemik mot N. L. B:s ställning till frågan om tidpunkten
för äganderättens öfvergång vid leveransaftal yttrar: »Köparens vägran att
godkänna måste betraktas som ett slags anbud om återgång. Kommer ej säljarens
accept (tyst eller uttryckligen) till stånd, är anbudet utan verkan». Hasselrot visar
sig härigenom vara en anhängare af »die Vertragstheorie»: se ofvan not 32. För
rätten att ändra ståndpunkt uttalar sig äfven Federspiel s. 211—213, 223—224,
hvilken härvid icke stöder sig på nämnda teori.

48 Jfr N. J. A. 1874 s. 327 (ofvan, § 31 not 21).

49 Om däremot säljaren erbjuder sig att återtaga godset och fullgöra hvad
honom enligt § 57 åligger såsom villkor för dess utbekommande så tidigt, att
köparens rätt att ändra ståndpunkt ännu icke kan anses hafva inträdt, bör säljaren,
om det förvägras honom att återfå godset, kunna göra anspråk på godsets värde,
äfven om detta skulle öfverstiga köpeskillingen. Jfr ofvan vid not 41.

60 Angående verkan däraf, att säljaren, efter det godset af köparen afvisats
men innan detsamma af säljaren återtagits, kommer i konkurstillstånd, hänvisas till
det följande, § 57 vid not 49—51, 140—143. Af det där anförda framgår, att
köparens rätt att återfå köpeskillingen och njuta ersättning för vårdnadskostnader
och annat skadestånd åtnjuter sådant rättsskydd mot säljarens borgenärer, att det
är obehöfligt att på grund af säljarens försämrade förmögenhetsförhållanden
tillerkänna köparen en rätt att ändra ståndpunkt, som eljest icke skulle tillkommit
honom. Annorlunda Federspiel s. 186—187, 226—227, hvilken ur nämnda
synpunkt pläderar för att köparen må kunna inskränka sig till neutral reklamation
och att varans afvisande (ställande till disposition) icke bör afskära köparen från
att siälf disponera öfver densamma. Om det senare är riktigt, är emellertid det
anförda skälet för att tillåta neutral reklamation tydligen utan något bevisvärde.

51 Jfr angående ett fall, då köparen kommit i konkurs, efter det köpet genom

ömsesidig öfverenskommelse gått åter, N. J. A. 1884 A n:o 133.

6S Se angående verkan däraf, att köparen kommer i konkurs, redan innan

hans meddelande om godsets afvisande nått adressaten, Grundtvig s. 134—135.

Hvad där yttras om nödvändigheten för konkursboet att upprepa köparens afvisande

torde sakna praktisk betydelse för vanliga fall; boet har ingen anledning att afvisa

en vara, som icke behöfver betalas med mer än vissa procent af köpeskillingen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:20:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ategendom/2/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free