- Project Runeberg -  Om köp och byte af lös egendom. Kommentar till lagen den 20 juni 2005 / Senare delen omfattande §§ 42-71 /
226

(1906-1908) [MARC] Author: Tore Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

är i sådana fall81 beroende äf om någondera af de båda sista
undantagsbestämmelserna i § 58 är tillämplig. Är godsets försämring
åtminstone delvis att tillskrifva bristande vård från köparens sida,82
är nu ifrågavarande stadgande ej heller tillämpligt. Häri se vi en
bekräftelse på vår i det föregående83 uttalade mening, att köparen
genom åsidosättande af sin vårdnadsplikt går miste om
häfningsrätten, därest den bristande vården haft till följd, att godset icke
kan hållas säljaren till handa väsentligen oförändradt och
oförminskade Är godset underkastadt förskämning eller snar
förstörelse, är köparen, såsom förut84 framhållits, vid äfventyr af
häf-ningsrättens förlust pliktig att sälja detsamma för säljarens räkning;
äfven om köparen ägnat all möjlig vård åt godset, kan han alltså
i dylika fall icke åberopa nu ifrågavarande stadgande.

Förutom i sådana fall, då godsets försämring beror endast af
tidens tand, kommer detta stadgande hufvudsakligen till
tillämpning,85 när godset förändrats eller helt och hållet förstörts just
till följd af det fel, som af köparen åberopas såsom grund för
köpets bäfvande** Hit hör t. ex., att ett kreatur dött87 eller måst88
nedslaktas på grund af en sjukdom, hvilken åtminstone i sitt frö89
varit för handen redan vid tiden för köpslutet. Att . säljaren icke
häraf bör kunna hämta anledning att motsätta sig köpets häfvande,
är uppenbart.40 Också finner man, att äfven lagar, hvilka i fråga
om faran för godset intaga en annan ståndpunkt än vår, för här
afsedda fall uttryckligen tillerkänt köparens häfningsrätt.41 Om
godset i dess sålunda förändrade skick har något värde, som kunnat
tillvaratagas genom dess försäljning (t. ex. kött och hud af en
slaktad häst), bör detta värde uppenbarligen komma säljaren till
godo;48 han äger således vid återbärande af köpeskillingen afräkna

81 Förutsatt att bruket är af beskaffenhet att väsentligen försämra godset;
se ofvan, § 57 vid not 111.

88 Jfr N. J. A. 1902 A n:o 238.

38 Se § 55 vid not 56—58, § 56 vid not 35.

84 Se § 55 vid not 78-81.

86 Jfr N. mot. s. 69 b.

86 Jfr N. J. A. 1905 s. 104.

87 Jfr N,. J. A. 1903 s. 234 (U. R.).

88 Jfr N. J. A. 1877 A n:o 22, 1906 A n:o 428.

89 Jfr ofvan, § 44 vid not 10.

40 Jfr Abrahamsson s. 536 i. f., Nehrman s. 278 § 26, Tengvall s. 124,
Schreveliüs II s. 501: 4.

41 Sä C. c. 1647: 1, hvilket stadgande tydligen tjänat till förebild för L. K.
1: 26. Jfr Serlachius i T. /. B. 1903 s. 162. — En uttrycklig bestämmelse för
detta fall förekommer äfven i S. O. 254: 1; jfr ofvan not 5.

42 Jfr den romerska rättens bekanta uttryck »mortuus redhibetur» och B. O.
B. 487: 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:20:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ategendom/2/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free