Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 § 58.
Spörsmålet om mellanmannens behörighet i ena eller andra
hänseendet måste i saknad af tillämpliga lagbestämmelser afgöras i
enlighet med merkantil uppfattning af den ställning han intagit
vid aftalets ing&ende eller fullgörande. Att säljaren genom
särskilda instruktioner inskränkt hans behörighet i detta afseende, kan
icke komma i betraktande under annan förutsättning, än att
köparen ägt eller bort äga kännedom därom. Har säljaren utan stöd
af aftalet i fakturan insmugglat bestämmelser angående sättet för
reklamationen, lärer köparen icke genom sin underlåtenhet att
däremot protestera utsätta sig för någon menlig påföljd.81
Bland de olika grupper af mellanmän, om hvilkas behörighet
att å säljarens vägnar mottaga reklamationer fråga* kan uppstå,
intaga plats- och distriktsagenter en särskild ställning. En person
eller en firma, som står i det förhållande till säljaren, att den är
att anse såsom dennes fasta representant på köparens plats, och i
allmänhet plägar ordna mellanhafvandet mellan säljaren och hans
afnämare eller åtminstone mottaga dessas anmärkningar i anledning
af leveranser, lärer icke kunna hänvisa någon enskild bland dem
att hänvända sig direkt till säljaren.82 Men äfven om köparen
icke förmår förebringa utredning88 därom, att agenten i allmänhet
eller förut i förhållande till honom plägat på nu nämnda sätt
tillvarataga säljarens intressen, måste köparen åtminstone under vissa
förhållanden kunna reklamera hos agenten.84 I tyska handelslagen85
stadgas uttryckligen, att en handelsagent86 är behörig att mottaga
anmärkningar mot varans beskaffenhet och myckenhet,
meddelanden, att densamma af sådan anledning ställes till säljarens
disposition, och andra liknande förklaringar. I dansk praxis87 uppdragas
snäfvare gränser för agenters behörighet att mottaga sådana
meddelanden. Det anses sålunda icke tillräckligt, att aftalet slutits
eller förmedlats af agenten, utan man fordrar därutöfver, att
varan gått genom hans hand eller åtminstone att fakturan af honom
öfverlämnats till köparen. Därjämte vill man inskränka hela re-
31 Jfr ofvan, § 52 vid not 17—21, och Federspiel s. 84: n. 1.
88 Jfr N. J. A. 189!) s. 356 och Hasselrot s. 1001.
88 Att köparen har bevisbördan i fråga om agentens legitimation, framhålles
af Grundtvig s. 144: n. 24 och Lov om Køb § 61 n. 3/
34 Jfr Hasselrot s. 570 i. f.
36 Se H. G. B. II: 86: 2 och därtill Staub ib. A. 4. Jfr B. G. E. 51 s.
147 och Schneider art. 246 n. 9.
36 Jfr angående begreppet Handlungsagent H. G. B. II: 84.
87 Se därom Lassen § 83 n. 127, Tybjerg i Hage s. 235, Grundtvig s. 140
n. 17, 143—144 och Lov om Køb § 61 n. 3, Federspiel s. 80—81. I fråga om
norsk rätt hänvisas till Aubert § 14 n. 5, § 90 n. 18 i. f. och responsnm af
Femti-mandsudvalget (ofvan, § 1 not 13), infördt i N. R. 1905 s. 320.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
