Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•265
fritt ombord, skickar utan vidare ned det till ångbåten. Underlåter
han detta nnder förebärande, att köparen icke anvisat fartygslägen*
het, gör ban sig därigenom skyldig till mora.17 Om det emellertid,
när godset anmäles för befordran, icke finnes plats för detsamma
— och detta är vid vissa årstider ett ingalunda opraktiskt fall17® —
uppstår fråga, huruvida det är säljaren eller köparen, som skall
bära följderna häraf. Därest den ofvan omnämnda sedvanan kan
anses lyda på att säljaren i här förutsatta fall är i förhållande till
köparen pliktig att ombesöija godsets fortskaffande,18 är det å hans
sida, som dröjsmål föreligger, och köparen äger alltså häfva köpet
och eventuellt19 kräfva skadestånd af säljaren. Med denna
uppfattning kommer i själfva verket klausulen fritt ombord i dessa
fall att sakna betydelse; köpet skiljer sig i intet afseende från ett
enkelt försändningsköp. Om åter säljaren, när han vid fobköp på
anmodan af köparen80 eller af egen drift tingar skeppsrum eller
anmäler godset för befordran, anses handla endast i egenskap af
ombud eller negotiorum gestor för köparen, kan det — under
förutsättning att han härvid iakttagit den omsorg, som kan af honom
fordras — icke gå nt öfver honom, om det befinnes, att ångarens
utrymme är så hårdt anlitadt, att godset icke kan medtagas. -Det
dröjsmål med godsets aflämnande, som häraf kan blifva en följd, måste
fastmera anses >bero af köparen»,81 och denne äger alltså icke på
grand däraf häfva köpet.88 Denna senare uppfattning torde ligga
till grund för den nya lagstiftningen,88 då där stadgas, att det
ankommer på köparen att tinga skeppsrum, hvilket nttryck just
åsyftar sådana fall, då godset icke utgör en hel fartygslast. En
sådan regel skulle ej kunnat uppställas, om man icke velat hafva den
tillämpad äfven i fråga om varor, hvilka befordras med ångare,
kostnaderna för den lokala transporten i allmänhet icke synnerlig roll, och det
ftr då vanligare, att säljaren åtager sig eller eljest anses skyldig att skieka godset
till köparen, utan att någon viss klausul användes; jfr ofvan, § 10 vid not 17.
I hvad mån dylika s. k. enkla försändningsköp skilja sig från fobköp i fråga om
styckegods, framgår af det nedan (vid not 20—28) anförda.
17 Jfr N. J. A. 1906 A n:o 560.
17m Jfr ofvan, § 24 not 37.
18 Jfr Hindenburg s. 164: n. 21—22, Tybjerg i Hage s. 224.
19 Se härom ofvan, § 24 vid not 33—39.
10 En sådan anmodan kan efter omständigheterna ligga däri, att viss ångare,
hvarmed godset skall försändas, är i aftalet angifven. Jfr D. mot. s. 87 a, N.
mot b. 73 b och ofvan, § 24 vid not 89 a.
*l Jfr ofvan vid not 12.
M Öfverensstämmande Grundtvig: Lov om Køb § 62 n. 3. Jfr emellertid Ar.
J. A. 1903 A n:o 102 (varan var såld »ban- eller bordfritt»).
" Jfr 8. mot. s. 123—124, N. mot. s. 73 b och där åberopad norsk
Høiesterets-dom, refererad i N. B. 1880 s. 876.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
