Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 65. àOl ’
het icke hafva varit rådande därom, att den ort, med hvars namn
de förbindas, är att anse såsom leveransort, så att säljaren genom
en försäljning ander någon af dessa klausuler icke blott åtagit sig
att ombesörja och bekosta godsets försändande till den angifna
orten utan äfven stått risken under transporten2 och varit
underkastad vanliga påföljder af underlåten eller försenad leverans, därest
varan icke å utsatt tid funnits tillgänglig för köparen å den
angifna orten. Ingendera af dessa klausuler synes dock i vårt land
hafva någon större användning.8
Oftare möter man uttrycken fritt* eller sammansättningar af
detta ord (mastfritt, kajfritt o. s. v.) samt franco.6 Angående
innebörden af dessa har både inom och utom de skandinaviska länderna
rådt mycken oklarhet. I tysk praxis har, såsom i annat
sammanhang6 antydts, den meningen gjort sig gällande, att uttrycken
»frei» och »franko» icke i och för sig7 medföra någon förändring i
de vanliga reglerna därom, att säljarens »ErfUllungsort» är hans
egen ort och att transportrisken är köparens,8 utan endast
innebära ett åtagande af säljaren att bestrida alla kostnader för
försändelsen och således äro liktydiga med det svenska uttrycket
fraktfritt.9 Att denna mening rönt gensägelse från de tyska
köpmännens sida, har likaledes förut påpekats.10 I Schweiz anses de
vanliga reglerna om säljarens »Erfüllungsort» icke undergå någon
ändring genom aftal om »Frankolieferung»,11 men icke desto mindre
antages, att det är säljaren, som .står faran.12 Samma eller en
denna nära stående uppfattning har förfäktats i Danmark, i det
* Se sålunda, utom det i föregående not anförda uttalande s. 11—12, Leman
i 5 N. J. M. F. s. 196—197, Lassen § 79 efter n. 18, § 80: n. 36, Tybjerg i
Hage s. 224 i. f. Jfr N. mot. s. 78 b.
8 Jfr emellertid N. J. A. 1876 s. 8, 149, F. J. F. T. 1885 s. 358.
4 Se t. ex. N. J. A. 1876 s. 532, 1891 s. 363, 1903 s. 357, 1885 A n:o 297,
1893 A n:o 297, 1900 A n:o 326, 1901 A n:o 400, 1906 A n:o 531, 1908 A
n:o 93.
8 Se t. ex. N. J. A. 1900 s. 488, 1904 s. 407, F. J. F. T. 1891 s. 165.
6 Se ofvan, § 63 vid not 33—36.
7 Jfr emellertid Zander i Gr. B. 49 s. 586: n. 52—53.
8 Att redan vid utarbetandet af den äldre tyska handels lagen meningarna
härom voro delade, se Lutz: Protokolle der Kommission zur Berathung eines
allgemeinen deutschen Handelsgesetzbuches (1858—1863) II s. 640—641, III s.
1382—1383.
9 Jfr 8. mot. s. 130 i. f.
10 Se § 63 not 34; jfr ock i N. mot. s. 80 a n. 2 anförda uttalanden af tyska
handelskorporationer.
11 Se Schneider art. 84 n. 1 a.
18 Se Schneider art. 204 n. 3, som upplyser, att en uttrycklig bestämmelse
af detta innehåll förekom i de första förslagen till S. O., men att dén uteslöts
såsom varande > selbstverständlich».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
