Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Möten på torget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Akaja att efterspana och gripa honom? O, dessa
statssaker, de utmärgla mig ... småningom.
– Arme, arme Annæus!... Men säg dock,
viskade Eusebia och lutade sitt huvud närmare
hans, har du i natt emottagit något budskap från
Konstantinopel?
– Eusebia, ja! svarade prokonsuln i samma
ton och lade pekfingret på sin mun.
Eusebia visste det förut, ty budbäraren hade
sökt prokonsuln i dennes hem, innan han genom
en förtrogen kammarslav visades till det hus, där
prokonsuln superade med Karmides, Olympiodoros
och hetärerna. Men vad Eusebia icke visste
och nödvändigt ville känna, var brevets innehåll.
– Nåväl? frågade hon i yttersta spänning.
– Julianus ... Men tyst för himlens skull,
Eusebia!
– Nå, skynda dig! Hur är det med den
gudlöse troninkräktaren?
– Uppror inom hans trupper! Två galliska
legioner hava gått över till kristendomen och
Konstantius’ fana. Men jag besvär dig, Eusebia,
göm denna hemlighet i djupet av din själ!
Den sköna botgörerskan sammanknäppte
händerna och höjde en tacksam blick till himmelen.
Då prokonsuln gav sin maka förtroende av
denna underrättelse, visste han, att den inom några
timmar skulle vara biktad för biskop Petros.
Meddelandet var också avpassat därefter.
– Och nu, min Annæus, förmodar jag, att
du är på väg till kyrkan, för att lova Herran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
