Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Prokonsuln i förlägenhet. I biskopliga palatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är överhöljd med ädelstenar. Den unga konst,
som alstrat dessa båda verk, är ännu bunden vid
antika motiv; hennes hela egendomlighet ligger
i teknikens råhet och grannlåtssträvandet. Orörd
av en ny folkande är hon i själva verket ännu den
gamla konsten, men i allra djupaste förfall.
I motsatta ändan av salen står ett gyllene kors
och i grannskapet av detta en för tillfället öppen
kassakista.
De båda vid arbetsbordet sittande prästerna
läto icke störa sig i sina sysselsättningar. Tukten
förbjöd dem att med ett ögonkast yppa sitt
deltagande för samtalet, som hölls i en särdeles
avmätt och kylig ton. Men deras öron voro spända,
och de förlorade icke ett ord av vad de ville höra.
– Du har några dagar varit borta från Aten,
sade biskopen till Krysanteus.
– Ja ... Och du har tillkännagivit, att du
önskade ett samtal. Vad vill du mig?
– Du återkom just i rätt tid för att få del
av ett edikt, varom den förste bland stadens valda
ämbetsmän är skyldig att taga kännedom.
– Och det är du, som har att meddela mig det?
– Ja.
– Du måtte då göra det å prokonsulns vägnar,
ty hitintills har det varit han, genom vilken
kejsaren kungjort staden Aten sin vilja.
Petros besvarade icke denna anmärkning, utan
vände sig till den penningräknande preshytern.
– Är räkningen slutad? frågade han.
– Slutad, högärevördige fader, svarade denne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>