Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. En uppståndelse från de döda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att ett sådant måtte ske till vittnesbörd om
homoiusions sanning och till kättarnes omvändelse
i den avgörande stunden.
Hymnen och bönerna, med vilka gudstjänsten
öppnats, voro slutade. Klemens, den unge
föreläsaren, hade med darrande röst uppläst ett
messianskt kapitel ur Daniel och ett stycke ur
evangeliet. Därefter hade biskopen trätt upp på
predikstolen.
Han avhandlade först försoningsläran, sådan
hon den tiden uppfattades av båda de stora kristna
lägren. Genom våra första föräldrars fall hade
döden och djävulen fått makt över världen.
Människosläktet hade hemfallit under satan och hans
änglar och dyrkade dem i de hedniska gudarne.
Gud i sin vishet hade förutsett detta, innan världen
skapades, och i sin barmhärtighet utsett en
människosläktets förlossare. Detta Guds råd var för
djävulen okänt. Kristus nedsteg till jorden i en
tjänares skepelse, underkastade sig döden för att
med ett blodoffer försona Gud, underkastade sig
djävulen för att med sin rättfärdiga och syndfria
själ lösköpa de syndiga människorna. Men då
han nedsteg till underjorden, var det endast för
att predika hedningarnes själar förlossning.
Djävulen fann sig sviken, överlistad. Han hade
förgripit sig på en fullkomligt rättfärdig ande, på
Guds egen son. Härigenom fick Jesus makt över
honom och kunde återtaga de under hans välde
stående människorna. Djävulen var därmed
övervunnen och Adams barn förlossade.
Biskopen övergick till en framställning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
