Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. En uppståndelse från de döda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
syntes bedja. Därefter lade han sin ena hand
på den dödes panna, den andra på hans hjärta,
upplyfte sina ögon mot höjden och sade:
– Herre allsmäktige! Låt i dag din allmakt
uppenbara sig till ditt namns ära och till
vittnesbörd för din sanning! Herre allsmäktige, låt vår
tro icke komma på skam!
– Amen, amen! instämde församlingen.
Efter dessa ord lutade sig Petros ned över den
döde och ropade med hög röst:
– I den heliga Treenighetens namn besvärjer
jag din ande att åter liva denna hydda, som han
lämnat! I den heliga Treenighetens namn
besvärjer jag din ande att åter tala genom denna
förstummade mun! I namn av honom, som bräckte
dödens udd och sprängde gravens port, besvärjer
jag dig, Simon – vakna!
Sedan Petros uttalat dessa ord, drog han sig
några steg tillbaka. De övriga prästerna
fördelade sig åt ömse sidor. Sången från galleriet
hade tystnat. Man bidade med andlös spänning
vad komma skulle.
Mellan rökelsekarens skyflikar sågs den dödes
orörliga anlete. Vid detta voro åskådarnes blickar
naglade. Man tyckte sig se vad inbillningskraften
föregycklade: än det ena, än det andra tecknet
till återvändande liv – en rörelse av ögonlocken,
en ryckning i munnen under det långa över bröstet
liggande skägget – men i nästa ögonblick var
villan borta.
Han låg där orörlig, med stelnade drag. Den
mäktiga Döden trotsade de trognes brinnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
